Som en löpeld gick budet genom stan: ”järnvägsstationen brinner!” Det var tio minuter över tio på förmiddagen den 17 januari 1924 som förbipasserande kunde se att det rök ur en jalusiförsedd ventilationstrumma på taket av stationshuset. Elitbrandkåren larmades och gjorde en snabb insats mot branden som av allt att döma hade börjat under taket.
Enda sättet att komma åt eldhärden var genom taket, som inte lät sig forceras i första taget. Den tjocka plåten ville inte låta sig bevekas av brandmännens yxor och spett. Trots detta kunde man inom två timmar från det larmet gått konstatera att elden var släckt och att ingen stor katastrof skett, mycket på grund av att det vid tillfället var helt vindstilla.
Orsaken till branden kunde inte fastställas, men troligen var det gnistor från något innestående lok som tagit sig in genom jalusin i ventiltrumman på taket och antänt damm och spindelväv.