Parkeringarna är fyllda med bilar. Delar av cykelvägar och skogsdungar likaså. Eventuella parkeringsregler runt Sportcentrum är brutna och kön med besökare som vill in i Duveholmshallen ringlar fram i en dryg halvkilometer. Sören Sandstedt har först åkt från Huddinge. Sedan stått en timme i kö. Nu är det ett par hundra meter kvar tills han når biljettluckan.
– Jag är här för att titta på bildelar och bilar. Kul att se om man hittar något nytt som är gammalt ändå. Men det är samhörigheten som är speciell, säger han.
I biljettluckan inne i sporthallens korridor tror de knappt sina ögon när de får rapporter utifrån.
– Herregud, jag trodde att det kanske skulle komma 2 000. I Stockholm brukar det komma runt 3 000 på sådana här träffar, men Katrineholm är ju så mycket mindre, säger Maria Rosenberg som står och säljer biljetter.
Inne i en av hallarna står en man i bilmeckarkläder och med glasögonen långt ner på nästippen. Lasse Ullhammar heter han, kommer från Stockholm och säljer diverse begagnade gamla bildelar. Han ger sig på ett försök att förklara varför.
– Det är en säkerhetsventil. Det är bättre att hålla på med det här än att gå till en psykiatriker. Det är mycket roligare att stå utomhus, men den säsongen börjar först i april.
– Man måste syssla med något. En del samlar frimärken, andra samlar taggtråd. Jag gör det här. Det är roligare att köpa än att sälja, men att jag står här och säljer blir en konsekvens av hobbyn. Till slut får man för mycket grejer.
En av utställarna som har med sig bilar är katrineholmaren Marika Aitto-Oja. De ställer ut bilar, men har fått till en otippad Hawaiikänsla mitt bland alla veteranbilar.
– Det är tiki-kulturen. Färgglatt. Man ska ta sig tillbaka till en Söderhavsö. Lite laid back -stämning.
Mikael Östberg är en av arrangörerna tillsammans med flera lokala motorklubbar.
– Det brukar vara många besökare. Folk åker ända från Vilhelmina för att köpa och sälja grejer.