I helgen misstänks katrineholmaren Adnan Mzori, dömd till 14 års och nio månaders fängelse, bland annat för medhjälp till mordet vid Östra skolan den 14 maj 2017, ha angripit en annan intagen på anstalten Saltvik. Mzori ska ha skurit medfången med ett rakblad, så illa, att medfången fick sys med 20 stygn. Mzori ska också ha angripit personal i fängelset, enligt SVT i någon form av försök till gisslantagning. Mzori häktades på tisdagen i Ångermanlands tingsrätt.
Saltviksanstalten i Härnösand är ett av landets sju fängelser med högsta säkerhetsklass. Saltvik, liksom Hall och Kumla, har dessutom säkerhetsavdelningar, där rakbladsattacken ska ha skett. Hur brott kan ske på ett av landets säkraste fängelser förklarar Radomir Sarkan, kriminalvårdschef på anstalten Saltvik.
– De intagna vistas inte i sterila miljöer. Vi har sysselsättningsplikt och det finns miljöer där man har tillgång till olika föremål. Vi har träindustri och metallindustri och arbetsmarknadsutbildningar. Intagna vistas dessutom med andra intagna. Personalen är inte med dygnet runt i varje utrymme, säger han.
Sarkan vill betona att han inte kan uttala sig specifikt om helgens händelse, men han kan konstatera att intagna ska ha möjlighet att sköta sin hygien.
– Det finns olika sätt att sköta sin skäggväxt, dels rakblad, dels skäggtrimmer. Dels kan kriminalvården tillhandahålla det som behövs, dels kan de köpa själva, dels kan de få det inlämnat. Det är lite olika rutiner.
Om något behöver göras för att förstärka säkerheten på Saltvik får internutredningen utvisa, säger Radomir Sarkan. Men han konstaterar att de intagna sitter på Saltvik av en anledning.
– De flesta här är dömda för grova brott med långa strafftider. Incidenten påminner oss vilket våldskapital de intagna har. Det finns både intagna som klassificeras upp och de som flyttas till lägre klass. I det här fallet är uppdatering och revidering absolut nödvändigt, det kan jag säga.
Att en person som redan sitter på anstalt häktas har bland annat med lagstiftning att göra.
– Vi har inte möjlighet att förvara häktade personer på anstalt. Det fungerar inte juridiskt. Vi kan konvertera en hel avdelning till häkte, men normalt lyder vi under anstaltslagen, häktet under häkteslagen. Det finns till exempel inte arbetsplikt på häkte. Vi är enligt lag skyldiga att ha meningsfull sysselsättning för de intagna på anstalt, medan häkte har helt andra målsättningar, säger Radomir Sarkan.