"Social dumpning" har blivit ett problem för många kommuner i landet. Det innebär att mer välbeställda kommuner skickar bostadslösa och ekonomiskt utsatta människor till fattigare glesbygdskommuner för att slippa kostnaden för hjälpinsatser.
Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, berättar hur det går till:
– Man säger att "Ni får två hyror betalda sedan skriver ni er i Katrineholm".
Civilminister Lena Micko (S) har tidigare sagt till TT att hon ser allvarligt på det här fenomenet. Under tisdagen träffar hon representanter från 19 kommuner i landet för att diskutera frågan.
Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström tycker att det känns bra att civilministern lyfter frågan.
På socialförvaltningen i Katrineholm har man granskat fyra månader tillbaka i tiden och konstaterat att 27 vuxna och 37 barn har dumpats i kommunen under september, oktober, november och december i fjol.
Siffran överraskar Göran Dahlström.
– Jag trodde inte att det handlade om så många. Det handlar om många miljoner i försörjningsstöd.
Andra kommuners agerande väcker ilska.
– Man gör inte så här. Man lämnar inte över problemet till andra kommuner att lösa, säger Dahlström.
Katrineholms kommun håller nu på att ta reda på varifrån de dumpade människorna kommer.
– Vi vet att de bland annat kommer från Helsingborg, Lidingö, Eskilstuna, Stockholm, Nynäshamn. Vi vet också vilka bostadsbolag som de här personerna bor hos. Man bor inte hos KFAB.
Katrineholm ska nu, tillsammans med andra utsatta kommuner, se om de kan skönja ett mönster.
Göran Dahlström och Christer Sundqvist (M), kommunstyrelsens vice ordförande, kommer därefter att skriva till den politiska ledningen i kommunerna som gör på det här sättet,
– Vi ska också ta kontakt med bostadsbolagen och tala om vad vi tycker i frågan. Vi ska påtala att så här hanterar vi inte varandra i kommunerna.
Den sociala dumpningen i Katrineholm innebär, enligt Dahlström, ett hårt tryck på socialförvaltningens redan ansträngda ekonomi.
– Katrineholm har tagit ett väldigt stort ansvar under många år och gör så fortfarande. Vi vill stoppa tillflödet så mycket som möjligt under ett antal år så vi kan jobba med de människor som finns här i dag, så att de har en möjlighet att komma ut i arbetslivet, säger han.