Den 10 september öppnade riksdagen igen. Då var Vilhelm Segerblad där som besökare till sin bonusmormor Caroline Helmersson Olsson, som är riksdagspolitiker i Socialdemokraterna. Vilhelm går i 4:an på Julita skola och är 10 år.
– Det var väldigt mäktigt för man ser ju väldigt mycket människor som styr Sverige. Bland annat statsministern och kungen som är väldigt viktiga personer, berättar han.
Tidningen träffar honom på Julita skolas bibliotek. Det är tyst och lugnt i biblioteket och bibliotekarierna sitter och fikar. Några barn springer förbi då och då.
Under besöket i riksdagen hade Vilhelm kostym.
– Jag hade på mig slips och det var någon gammal minister som hjälpte mig att knyta den, säger han.
Under dagen fick han lära sig hur det går till när riksdagen öppnas och Vilhelm spelade in kungens årliga tal.
– Jag fick vara på Carolines kontor på uppropet och sen vara i restaurangen. Jag fick specialbeställda pommes. De var väldigt goda. Topp tre bästa jag ätit, säger Vilhelm.
Han berättar även att det fanns porträtt på talmän och att det kändes som om ett av dem följde honom med blicken.
Vilhelm var med när den nya utrikesministern blev presenterad.
Under riksdagens öppnande fick han prata med Magdalena Andersson och ställa frågan ”Hur kändes det att vara Sveriges första kvinnliga statsminister?”.
– Hon svarade något i stil med ”Jag vet inte hur det hade känts om jag hade varit en manlig statsminister”, berättar Vilhelm.
Han säger att han var lite nervös innan, men mest pirrig och tyckte att det kändes väldigt coolt.
– Jag fick vara som en reporter inifrån eftersom att andra journalister inte fick komma in.
Vilhelms intervju filmades och hans mamma Sara hjälpte honom att skicka in klippet till Lilla aktuellt. De tyckte att det var intressant, så han fick vara med i programmet och bli intervjuad.
– Det kändes väldigt coolt och bra. Min kompisar tyckte att jag var en kändis.
Skulle du vilja åka dit igen?
– Ja, självklart. Jag har varit där några gånger innan, men inte på riksdagens öppnande, svarade Vilhelm.
Vilhelm har inte tänkt bli politiker. Han har en annan dröm.
– Jag vill bli polis. Jag har drömt om det väldigt länge, ända sedan jag var liten. Först ville jag bli polis, sen brandman, efter det militär, sen stridspilot – men nu polis igen. Det känns kul och man får hjälpa många människor. Och det behövs många poliser i Sverige just nu i detta läge.
Den här texten är skriven av tidningens praoelev Flora Krantz, med stöd av reporter Emma Eriksson.