Det finns ett stort gammaldags kök för barnen att leka i.
På Julita gård har man som vanligt den tydliga inriktningen på trädgård. Men en nyhet för i år är att Julita gård satsar på byggnadsvård. Ett av de nya evenemangen på schemat är "Hantverks- och byggnadsvårdsdag" den 15 juni. Då kommer bland annat 30 utställare stå och lära ut allt från hur man renoverar gamla fönster, till hur man marmorerar och vårdar äldre hus. På plats finns målare, textilhantverkare, timmerman, murare, stenhuggare och tegelslagare.
Det finns ett stort gammaldags kök för barnen att leka i.
Det finns ett stort gammaldags kök för barnen att leka i.
Pettsongården på Julita gård är sig lik.
Dessutom får barnen i år chansen att rida käpphäst i den nya "hästhagen", där små hinder har byggts upp som barnen kan hoppa över.
Den som också är sugen på att testa täljning så erbjuds en workshop i det, för både vuxna och barn.
Tidningen fick en rundvisning på gården strax innan sommarsäsongen stod för öppning. Inför årets säsong har man lagt mer krut på familjeområdet mellan entrébyggnaden och Pettsongården, som framför allt ska sysselsätta besöksmålets yngre gäster. Området påbörjades redan i fjol, men har nu utvidgats och blivit ännu större.
Vanessa Gandy, chef för museiupplevelsen.
Gustaf von Mecklenburg, enhetschef fastighet Julita, och Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård.
Susanne Yderbo, enhetschef park och trädgård, Maria Ingras, ansvarig för programinnehållet, och Vanessa Gandy, chef museiupplevelsen.
Moa Pettersson, publikkoordinator, Caroline Blomberg och Maria Ingras, ansvarig för programinnehållet.
Den 15 juni kommer det vara en konstuställning både ute och inne på övervåningen. På plats kommer det finnas några konstnärer som visar upp sina verk. Utomhus kommer skulpturer visas upp. "Det blir en liten skulpturpark", säger Maria Ingras, ansvarig för programinnehållet.
Vanessa Gandy, chef för museiupplevelsen, berättar om loggans design och historia. Till höger: Susanne Yderbo, enhetschef park och trädgård.
Bland annat har Julita gård inlett ett samarbete med Julita skola, som tar plats på barnområdet. Det kommer märkas av det nya odlingsområdet. Skolträdgården med en odlingstunnel och odlingslådor som sköts av barnen själva, där de får vattna och följa växternas utveckling.
– Vi är jätteglada för att vi gör det samarbetet, säger Maria Ingras, ansvarig för programinnehållet.
– Vi vill skapa en hållbar lekverksamhet, där vi utgår från gårdens naturmaterial och återbrukar sånt som finns här. Det finns inga plastleksaker eller färdiga aktiviteter, utan tanken är att inspirera till fri lek och fritt skapande, fortsätter hon.
Nytt för i år är också att Julita gård har ett samarbete med Julita skola. Barnen odlar därför i odlingslådorna. "Där får barnen sköta odlingen själv och vattna och se vad som växer. Vi är jätteglada för att vi gör det samarbetet", säger Maria Ingras, ansvarig för programinnehållet.
En stor nyhet på barnområdet är det nya odlingsområdet, där barnen också kan springa igenom odlingstunneln.
Lekplatsen "Stranden" har fått stubbar som barnen kan hoppa på.
Lekplatsen "Stranden" har fått stubbar som barnen kan hoppa på.
Framöver finns planer på att bygga ut skogspartiet "Utmarken". Just nu står ett timrat hus där, men det finns idéer på att bygga en portal intill Utmarken och även skapa en övergång ovanför bäcken.
– Då ska det också kunna gå att hålla sig i ett rep så småningom. Det blir nästa steg, säger Ingras.
Som vanligt har Julita gård sitt stora midsommarfirande som brukar dra mycket folk. Maria Ingras räknar med en stor uppslutning runt 3 000 och 5 000 besökare.
Nordiska museet firade sitt 115-årsjubileum förra hösten. Under jubileet upptäckte de ett originalsigill som tros ha tillhört arkitekten Isak Gustaf Clason. Seglet hade en fyrklöverform, och museet ville behålla den gamla symbolen samtidigt som de moderniserade sin design. Genom att gräva i sina arkiv hittade de ett mötesmärke från 1856 som också använde fyrpasset som form. Detta inspirerade dem att förstärka och använda fyrpasset som en tydlig symbol för Nordiska museet. De har nu implementerat loggan, inklusive en olivgrön nyans som kommer från en originaldörr på museet.
Nytt för i år är även samarbetet med Fågelsta kvinnliga medborgarskolan. Den 6 juli hålls en lätt dramatiserad visning från 1920-1930-talets olika perspektiv. Tiden då Löjtnant Arthur Bäckström började bygga sitt museum och Elisabeth Tamm, på Fogelstad, grundade Kvinnliga medborgarskolan.
– Så det är två av våra superkändisar som vi kommer att få möta.
Var de vänner?
– Nej, och det kommer att visa sig, säger hon.
Julita gård i Katrineholm från Stora huset.
Julita gårds fina miljöer.
Julita gård fungerar som ett klonarkiv för Nordiska Genbanken, som påbörjades på 80-talet. De har bevarat och säkerhetskopierat vissa växter. "Då går man in och efterlyser pelagoner som har en historia tillbaka i tiden. Sen provodlar man för att se vilka som var värda att bevara. Vi kommer att bli ett klonarkiv även för krukväxter", säger Susanne Yderbo, enhetschef park och trädgård.
Stiftelsen Nordiska museet bjuder in på pionvisning, där man får upptäcka Julita gårds alla 130 sorter och arter av pioner.
Julita gård samarbetar också från och med i år med Impacta Fröhandel, som sponsrar med växter. "De har också tagit fram en kollektion med bland annat höga blommor, låga blommor och skuggväxter. Vi kommer sedan att testprovodla den här kollektionen åt Impacta", säger Susanne Yderbo, enhetschef park och trädgård.
"Vi har ju våra primära fokusområden. Vi är såklart trädgårdsintresserade och kulturhistoriskt intresserade. Men vi har även barnfamiljer som är primära. I år uttrycker vi med konst och även hantverk också. Det är naturliga delar av vår verksamhet", berättar Maria Ingras.
Äppleträden blommar för fullt på Julita gård.