Tidningen berättade redan 2017 att Sörmlands socialdemokratiska riksdagsledamöter vill att Julita gård ska utses till ett av Unescos världsarv. I en riksdagsmotion lyfte de fram Julitagodsets långa historia och unika helhet.
För att utreda huruvida Julita gård kan bli ett världsarv eller inte, måste en kulturmiljöanalys genomföras. Först när det finns en sådan är det möjligt att gå vidare med en ansökan inför en eventuell världsarvsnominering.
Kommunstyrelsen uppmanar nu kulturnämnden att vara ett stöd till Julita gård i arbetet med att utreda om Julita gård har möjlighet att bli ett världsarv.
– Julita gård äger processen men vi kan stödja dem. Det kan vi göra på många olika sätt. Till att börja med har vi tillsatt en projektledare, berättar Cecilia Björk (S) ordförande i kulturnämnden.
Han heter P-O Millberg och är före detta kulturchef i Katrineholms kommun.
– Han ska hålla ihop projektet och se till att saker och ting löper på, säger Björk.
Elin Selig på kulturförvaltningen har också skrivit en ansökan, tillsammans med Julita gård, till Leader.
– Leader har beviljat pengar för en förstudie, berättar Cecilia Björk, som dock inte vet vad summan ligger på.
Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för mänskligheten. I Sverige finns det 15 världsarv.
– Man ska komma ihåg att det är väldigt, väldigt svårt att bli världsarv. Och det är en process på åtta-tio år. Men det är samtidigt en process som man alltid kommer att ha glädje av, säger Cecilia Björk.