För hundra år sedan, 1921, infördes lika och allmän rösträtt för kvinnor i Sverige.
– Så länge sedan är det inte. Vi ska inte inbilla oss att vi på 100 år ändrar normer och värderingar. Vi halkar tillbaka gång på gång. Men det är bara att kavla upp ärmarna, konstaterade Södermanlands landshövding Beatrice Ask, som invigningstalade på helgens rösträttsfestival på Fogelstad i Julita.
Och någon lämpligare lokal för att fira den kvinnliga rösträtten vore nog svår att hitta. Just här på Fogelstad grundades den kvinnliga medborgarskolan och här hölls den första provkursen sommaren 1922. Fogelstadkvinnorna insåg att det gällde för kvinnorna att ta vara på rösträtten, skriva motioner, debattera, delta i demokratin. Det fick över 2 000 kvinnor lära sig att göra på skolans kurser fram till 1954, när skolan lades ned.
Festivalen inleddes med att Selma Lagerlöf, spelad av Fogelstads insamlingsstiftelses ordförande Tjia Torpe, i stor svart hatt, läste upp sitt tal vid rösträttens införande. Cecilia Björk, kulturnämndsordförande i Katrineholms kommun, talade därpå om förväntningarna på kvinnor då. Att kvinnor kunde representera andra kvinnor i exempelvis fackföreningar gick för sig, men att kvinnor skulle kunna representera män i politiken, sågs som omöjligt.
Under programmet, där bland andra Ida Östensson, som arbetat för samtyckeslagen som klubbades 2018, talade, visades tablåer i regi av Sara Sönnebo, där Fogelstadkvinnorna med citat och scener kommenterade dagens jämställdhetsarbete. Em Lang spelade Elisabeth Tamm, Beatrice Berntsson spelade Ada Nilsson, Monika Ek spelade Kerstin Hesselgren, Agnes Båvner Lorentzi spelade Elin Wägner och Frida Widelund spelade medborgarskolans rektor Honorine Hermelin.
Från rektor Hermelin hade en av talarna, Margareta Broon, med sig en hälsning: "Det är som det ska, att visionerna och tankarna bärs vidare i nya former och av nya människor".
Bland hedersgästerna satt Birgitta Dahl, tidigare talman i riksdagen och drivande i stora frågor som delad föräldraförsäkring och förbudet mot barnaga.
– Det var ju så, att de här kvinnorna ville försäkra sig om att kvinnorna skulle få utbilda sig, bli ansvarstagande. Att de skulle bli demokrater. Jag tycker att det var ett väldigt fint initiativ, kommenterade Birgitta Dahl kopplingen mellan rösträtten och medborgarskolan.