Sedan förra året har Julita hembygdsförening åkt runt och satt upp skyltar på olika platser i socknen. Varje skylt beskriver platsens historia.
– Vi i föreningen har ju sysslat med torpinventering en längre tid, och på så sätt får man fram mycket information om orten. Så det här är ett sätt att göra den informationen mer tillgänglig för folk, säger Leif Thegle.
Just denna kväll är det ett gäng på runt 40 personer som hänger med på skyltplacering i Brännanskogen. Turen håller på i cirka en och en halv timme, och de som inte vill cykla tar plats på föreningens traktorvagn. Den planerade rutten utgår från Hedäng med stopp i Förarstugan, Källdalen, Österby och sedan tillbaka till Hedäng igen. En fikapaus är självfallet inplanerad.
– Just i kväll ska vi bara sätta upp två skyltar, mer för att visa hur det går till. Själva turen och sällskapet är mer i fokus, säger Leif Thegle.
Det är han, Berndt Andersson och Håkan Petterson som varit mest engagerade i skyltarna. Än så länge är det ett trettiotal som satts upp, och i slutändan hoppas han att det blir ungefär 110 skyltar. Han är klar med alla texterna i alla fall. En text har tagit ungefär en dag att sammanställa. Totalt har det lagts ner en hel del arbete för att förverkliga idén.
Det är en skakig och guppig färd på vagnen, men stämningen är god. Leif Thegle har mycket att berätta om varje plats vi stannar vid. Dagens skyltar ger information om Bostugan och Gränsstugan.
Bostugans historia bär på en stor tragedi. Ursprungligen uppförd av en gammal knekt som inte längre fick bo i soldattorpet hamnade stugan så småningom i familjen Hjältes ägo. Åren 1918 till 1920 härjade spanska sjukan som värst. Totalt tog den livet av ett tjugotal personer i Julita, varav nästan hela familjen Hjälte.
Gränsstugan brukades i sin tur ändå in på 1960-talet, och är numera ett fritidshus.
Näst på tur längs med rutten står Förartorpet, fika och Källdalen, som de deltagande berättar för oss är ökänt för den tokiga tuppen som en gång terroriserade grannskapet med sin högljudda och ej tidsenliga stämma.
En av kvällens cyklande deltagare är Margareta Olsson, från Råd. Hon hänger ofta med på hembygdsföreningens aktiviteter, men det är första gången hon är med på skyltuppsättningen. Hon tycker att skyltarna är en kul idé.
– Jag är barnfödd här, och har nog hört talas om de flesta ställena även om jag inte sett dem i verkliga livet. Men man lär sig något nytt även om man är härifrån. Sedan så är det ju trevligt med gemenskapen på sådana här evenemang, säger hon.
Julita hembygdsförening startade 1936, och hade några aktivitetsfyllda år fram till slutet av 1950-talet. I och med att befolkningen i socknen sjönk kraftigt samtidigt som föreningslivet inte lockade lika mycket då tv-apparaterna kom avstannade aktiviteterna.
Först i slutet av sjuttiotalet kom föreningen igång igen.
Idag är Julita hembygdsförening med sina drygt 600 medlemmar en av de större i Sörmland, och "i allra högsta grad levande" med aktiviteter året om enligt Leif Thegle.
Projektet med skyltarna har även engagerat folk utanför föreningen, och mottagandet har enbart varit positivt.
– Skyltarna som vi satt upp nere i samhället har varit väldigt uppskattade, berättar Leif Thegle.
Han hoppas även att skyltarna kan ha ytterligare ett syfte, förutom att vara informativa.
– Sätter man upp märken som de här så hoppas jag såklart att folk som far fram med maskiner och sådant i skogen ska bli mer uppmärksamma. Så att man inte förstör alltför mycket historia, säger han.