Platsen är Fogelstad. Här startade den Kvinnliga medborgarskolan för 90 år sedan, 1925. Svenska kvinnor hade fått rösträtt 1921 och initiativtagarna, Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin, Ada Nilsson, Elin Wägner och Kerstin Hesselgren, ville utbilda kvinnor till att kunna ta plats i samhället, jämsides med männen. Många – och olika – kvinnor skulle bildas.
– En av grundtankarna i medborgarskolan var att lära sig acceptera olikheter. Det var i polemik med olikheter man lärde känna sig själv, berättar Warja Ensjö och förklarar att Elisabeth Tamm inrättade stipendier som obemedlade kunde söka för att ha råd att vara med.
Exakt hur många kvinnor som deltog under de nästan 30 verksamma åren vet ingen. Uppgifter talar om runt 2000. 1954 upphörde kurserna. Kvinnorna som förestod skolan hade blivit för gamla.
– Och de har inte efterlämnat några handlingar om verksamheten, säger Warja Ensjö och förklarar att historien om skolan hamnade i en törnrosasömn.
1995 startade Kulturföreningen Fogelstad med viljan att föra vidare arvet från medborgarskolan till dagens samhälle. En studiecirkel startade för att samla in historien.
– Den studiecirkeln lever fortfarande, säger Warja Ensjö, styrelsemedlem i föreningen.
Och under de 20 år som föreningen verkat har det producerats en ansenlig mängd material.
Föreningen har ställt samman en utställning om medborgarskolan som i flera år visats i det gamla mejeriet vid Fogelstad under somrarna. Och det var i gamla mejeriet som kursdeltagarna inkvarterades.
Hela kursverksamheten hölls på Fogelstad, godset som Elisabeth Tamm ärvt som 25-åring. Hon förestod det själv, vilket var ovanligt för en kvinna och här fanns bara kvinnliga ladugårdsförmän.
I kvinnliga medborgarskolan skapades låtsaskommunen Komtemåtta där demokrati lärdes genom rollspel. Den blå salen en trappa upp i mejeriet hade en viktig roll.
– Här skulle alla kvinnor berätta sitt livs historia. Det skulle ge kunskap och kvinnan själv skulle få syn på att jag har ett liv som har betydelse, jag bidrar med kunnande.
Warja Ensjö förklarar att skolans mål inte var att ge kvinnor en specifik uppfattning. Istället var viljan att väcka deltagarna, uppmuntra till olikhet och utifrån det ta plats i samhället på lika villkor.
Medborgarskolans tankar har tagits till vara i den kurs som föreningen sedan 2009 ger kvinnor inom ramen för SFI-undervisningen i Katrineholms kommun.
– Vi har plockat upp tanken på att acceptera olikheter och få inblick i hur samhället fungerar, säger Warja Ensjö som laddar för nästa kurstillfälle i mitten av september.
– Det är värt att slåss för Fogelstadkvinnorna. Är det några som förändrat politiken för hela landet är det dessa kvinnor. Det var en väldig vitaminkick för demokratiutvecklingen i Sverige, för folkhemsbygget, vaccinationsprogram, barnstugor, bostäder till alla, toaletter till alla, vatten till alla. De här kvinnorna såg till att få det gjort, skulle jag säga.
Trots det tycker hon inte att Fogelstadkvinnorna fått något reellt erkännande.
– Jag tror att det är för att de är kvinnor och att det fortfarande är patriarkala strukturer som vi slåss emot.
Katrineholms kommun har beslutat att uppföra en staty till Fogelstadkvinnornas minne. Den ska stå klar 2016 och ska troligen placeras vid Järnvägsparken eller intill biblioteket.
– Jag hurrar för det, men det har tagit många år och jag tycker inte att statyn får en hedersplats. Den skulle ha stått jämsides med Kullberg vid Gröna Kulle eftersom det handlar om en så viktig fråga för samhällsbygget.