Göran Malmqvist är språk- och litteraturforskare, sinolog (Kinakännare), översättare, professor emeritus vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademien (stol nr 5). Han började med kinesiska studier 1946 vid Stockholms högskola, vilket innebär att han har hållit på med kinesiska på ett eller annat sätt i över sju decennier.

Jag tycker fortfarande att det är roligt. Det är ett så annorlunda språk, jag lär mig något nytt varje dag. Men det är inget svårt språk. Det är lätt att lära sig att tala kinesiska. Jag skrev om det i boken “Kinesiska är inte svårt” 1974, säger han.

Bredvid i köket hemma i Djursholm norr om Stockholm sitter hustrun Wenfen Chen.

Artikelbild

| Göran Malmqvists plan som ung var att bli lärare, helst i klassiska språk som latin och grekiska. Men så råkade han läsa ett verk av kinesen Lin Yutang och var fast.

Inte rädd för Kina

Han fortsätter:

Jag tycker att kinesiska är ett av de viktigaste språken i världen, och jag tror att det blir allt viktigare i takt med att Kina tar en allt större plats i världen. Om det är bra eller dåligt är frågan. Jag hoppas att det blir till det bättre, men säker kan jag inte vara. Under alla omständigheter måste vi lära oss att hantera vår rädsla för Kina. Jag är inte rädd.

Han växte upp i skånska Kullabygden med föräldrar och en tre år äldre bror. Far var teckningslärare och mor var “lyxhustru” som han säger. De hade hembiträde. Göran Malmqvist minns väl vilket yrket han trånade efter som liten:

Artikelbild

| "Jag har varit kärnfrisk i 93 år, de senaste två åren har varit jobbigare", säger kinakännaren och akademiledamoten Göran Malmqvist.

Jag ville bli kock! Jag har alltid tyckt om god mat.

Fascinerad av språk

Artikelbild

| I över sju decennier har Göran Malmqvist hållit på med kinesiska på ett eller annat sätt. "Jag tycker fortfarande att det är roligt. Det är ett så annorlunda språk, jag lär mig något nytt varje dag", säger han.

Förutom matintresset grodde tidigt även en allt starkare fascination för språk i den skånska jordmånen.

Vad som imponerade mest på mig var den starka dialektala splittring som ägt rum inom några få kvadratkilometer. Inom ett område från Brunnby socken i norr till byarna Lerhamn, Lerberget och Viken längre söderut finner vi hos den äldre befolkningen rena vokaler där yngre talare har de gruvligaste diftonger eller triftonger.
Artikelbild

| Göran Malmqvist blev 41 år gammal utnämnd till professor i sinologi vid Institutionen för orientaliska språk vid Stockholms universitet. Samma år började han översätta kinesisk litteratur till svenska.

Denna fascination mynnade ut i en handfast plan att bli lärare, helst i klassiska språk som latin och grekiska. Men medan han höll på att förbereda en tentamen i latin råkade han läsa ett verk av kinesen Lin Yutang, “Konsten av att njuta av livet”. Det slutade med att Malmqvist började studera kinesiska hos Bernhard Karlgren, då föreståndare för Östasiatiska Museet.

Beroendeframkallande

Artikelbild

| “Jag hade önskat vara lite mer levande och rörligare, att jag hade kunnat gå fritt", säger Göran Malmqvist. Här tillsammans med hustrun Wenfen Chen Malmqvist i hemmet i Djursholm.

En stor del av livet var Malmqvist verksam i Kina, Australien och Storbritannien. 41 år gammal blev han utnämnd till professor i sinologi vid den nyinrättade avdelningen för kinesiska inom Institutionen för orientaliska språk vid Stockholms universitet. Samma år, 1965, inträffade en vändpunkt: han började översätta.

Göran Malmqvist har översatt ett fyrtiotal volymer kinesisk litteratur från skilda epoker till svenska. Han har även översatt svensk lyrik, främst Tomas Tranströmer, Ingela Strandberg och Kjell Espmark till engelska samt engelsk lyrik, främst William Blake, till svenska.

Att översätta var som ett beroende för mig, jag ägnade mycket tid åt det. Det ger en känsla av tillfredsställelse. Alla behärskar inte konsten att översätta, att kunna det är en gåva och jag ville ta vara på den.

Snäll och empatisk

Man kan undra hur Göran är privat. Hustrun bredvid rycker in och bedyrar att han är en empatisk person som hjälper många kinesiska vänner.

Ja, det kan man säga. Jag är ganska snäll, jag slåss inte om jag inte är tvungen, säger han.

I den här åldern är det inte ovanligt med tankar om döden. Så verkar inte vara fallet för Göran Malmqvist.

Det har jag inte hunnit med. Jag ägnar mig inte åt saker som att tänka på döden. För övrigt har jag inte minsta dödsskräck och är inte alls intresserad av att veta vad som händer sedan.
Hur nöjd är du med livet?
Jag har varit kärnfrisk i 93 år, de senaste två åren har varit jobbigare. Jag önskar att jag vore piggare. Jag har sovit i 15 timmar och känner mig ändå lika trött nu som innan. Men när jag ser ut genom köksfönstret och ser att solen skiner så känner jag stor tacksamhet.