Stabila betyg – men studier av kunskaper krävs

Betygen för elever i årskurs nio och slutbetygen i gymnasiet är fortsatt stabila under pandemin. Pojkarna i årskurs nio har förbättrat sina resultat något, men flickornas betyg har inte förändrats, visar Skolverkets preliminära betygsstatistik för våren 2021.

– Det här är ett kvitto på att svensk skola har klarat av att hantera situationen man har varit i och en bekräftelse på att den svenska strategin har varit framgångsrik. Sedan vet vi att lärare och elever verkligen har haft utmaningar och ansträngt sig, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och fortsätter:

– Vi var oroliga för att vissa elevgrupper skulle påverkas negativt av distansundervisningen och få försämrade betyg, men det kan vi inte se i statistiken.

Meritvärdena desamma

Våren 2020 var det genomsnittliga meritvärdet beräknat på 17 ämnen 231,1. Enligt den preliminära statistiken för i år är meritvärdet oförändrat.

Något fler än i fjol är behöriga att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. 86,9 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna är behöriga att söka yrkesprogram. För pojkar är ökningen 0,7 procentenheter och för flickor är andelen oförändrad.

Störst ökning syns bland nyinvandrade elever, där behörigheten har ökat med 2,3 procentenheter.

Fler tar examen

Statistiken visar också att andelen elever som börjar på ett nationellt program i gymnasieskolan och tar examen inom tre år fortsätter att öka, med 1,2 procentenheter, till 79,5 procent under 2021. Högskoleförberedande program står för den största ökningen.

Den genomsnittliga betygspoängen har ökat marginellt. Däremot syns en större ökning i andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier till 79,3 procent 2021 jämfört med 73,2 procent föregående läsår.

Bekräftar trender

Skolverket ser statistiken som en bekräftelse på de trender som synts de senaste åren, bland annat att pojkarnas resultat förbättras och att fler elever tar gymnasieexamen inom tre år. Vad ökningarna beror på är svårare att svara på, men det handlar både om elevgruppernas sammansättning och om skolans kvalitet, enligt Peter Fredriksson.

– När vi pratar om pojkars resultat tog vi emot väldigt många nyanlända pojkar för några år sedan och det påverkade resultaten. En annan förklaring kan vara att man har jobbat mer medvetet med frågan om vad man kan göra för att fler pojkar ska lyckas i svensk skola.

"Livsfarligt att slå sig till ro"

Svante Tideman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, anser att statistiken bör tas med en nypa salt, med tanke på att en stor del av gymnasieundervisningen har skett på distans under pandemin.

– Eftersom man inte har haft de nationella proven att luta sig mot, så kanske man får misstänka att betygen inte riktigt motsvarar kunskaperna, säger han.

Svante Tideman lyfter fram att elever med större hjälpbehov har haft svårt att klara distansstudierna, och säger att det är viktigt att följa upp hur det påverkat kunskapsnivåerna.

– Om man har tappat i kunskap måste man kompensera det i framtiden och se till att stödja de här eleverna så att de får bästa möjliga utbildning. Det är livsfarligt om man slår sig till ro och säger att allting gick bra och vi kan fortsätta med digital undervisning.

"Viktigt att inte nöja sig"

Även Skolverket håller med om att betygen inte alltid ger hela bilden av vad eleverna faktiskt kan.

Peter Fredriksson säger att det därför är viktigt att göra fler studier för att kartlägga ett eventuellt kunskapstapp. Skolorna måste också följa upp vad eleverna behöver öva på, exempelvis kring praktiska moment som inte kunnat genomföras, menar han.

– Det är väldigt viktigt att inte nöja sig med att konstatera att betygen är stabila, utan vi måste titta vidare på vad elever har med sig för kunskaper och vad det kan vara för kunskaper som man kanske inte fått träna på under pandemin.