ââNu och de nĂ€rmaste tvĂ„-tre Ă„ren Ă€r sĂ€rskilt kritiska. Under den perioden kommer vi att ha sĂ€rskilt smĂ„ marginaler i förhĂ„llande till antalet platser som vi behöver ha, sĂ€ger KriminalvĂ„rdens generaldirektör Martin Holmgren till TT.
PÄ kort tid har straffen skÀrpts för en lÄng rad brott och samtidigt har polisen haft framgÄngar i utredningar om grova brottsnÀtverk, bland annat tack vare att kommunikationsappar som kriminella anvÀnder har avkrypterats.
Resultatet har blivit smockfulla hÀkten och anstalter. Inflödet till Sveriges 23 hÀkten minskade visserligen förra Äret, men samtidigt blev hÀktningstiderna lÀngre, vilket resulterade i ökad belÀggning.
550 fler nyintagna
Den genomsnittliga hÀktningstiden var tio dagar lÀngre 2021 jÀmfört med 2020 och belÀggningen ökade med 140 personer i snitt.
PÄ anstalterna ökade samtidigt belÀggningen med i genomsnitt drygt 300 personer jÀmfört med 2020. Inflödet av nya intagna till anstalterna ökade med 550 personer jÀmfört med Äret före och strafftidens lÀngd ökade samtidigt med i snitt 26 dagar.
KriminalvĂ„rden har bland annat mött utvecklingen genom att trĂ€nga in fler personer pĂ„ befintlig yta â intagna har fĂ„tt dela rum i större utstrĂ€ckning.
Men ytterligare förtÀtning Àr svÄr att genomföra i nulÀget, bedömer KriminalvÄrden, som bland annat hÀnvisar till konsekvenser för sÀkerheten och för arbetsmiljön.
Fler moduler
Samtidigt skapas tillfÀlliga platser för intagna som har en lÀgre sÀkerhetsklassning i modulbyggnader med tidsbegrÀnsade bygglov.
ââDe Ă€r av lite enklare slag, men Ă€ndĂ„ tillrĂ€ckligt goda för att de ska motsvara de krav vi har, sĂ€ger Martin Holmgren.
Till en början har öppna anstalter inrymts i sÄdana moduler och nu planeras Àven slutna anstalter i modulform. Om tio Är berÀknas antalet sÄdana tillfÀlliga hÀktes- och anstaltsplatser vara uppe i 1 200 stycken.
"Nedklassning" av intagna
KriminalvĂ„rden omvĂ€rderar ocksĂ„ i allt fler fall sĂ€kerhetsklassningen av de intagna â vilket internt kallas "nedklassning". Följden har blivit en högre belĂ€ggning pĂ„ de öppna anstalterna (klass tre) Ă€n tidigare. PĂ„ fyra Ă„r har antalet intagna pĂ„ öppna anstalter fördubblats.
ââGenom att göra mer individuella bedömningar sĂ„ har vi kunnat flytta ett ganska stort antal intagna frĂ„n klass tvĂ„ till klass tre. Det har varit lyckosamt pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att det har fungerat, sĂ€ger Martin Holmgren.
TT: Betyder det att mÄnga tidigare har varit felklassade?
ââDet Ă€r möjligt att vi tidigare haft bĂ„de hĂ€ngslen och livrem nĂ€r det gĂ€ller att bedöma om vi kan placera pĂ„ öppen anstalt eller inte. Under den hĂ€r belĂ€ggningskrisen har vi varit tvungna att göra nya bedömningar. Men dĂ„ har vi ocksĂ„ gjort det utifrĂ„n ett sĂ€kerhetsperspektiv.
Utslussning intensifieras
I sin rapport om platskapaciteten skriver KriminalvÄrden till regeringen att en annan ÄtgÀrd Àr att "intensifiera utslussningen". Utslussning Àr en stegvis övergÄng mellan fÀngelse och frihet.
Under den perioden, i slutet av strafftiden, kan den intagne till exempel ha frigÄng för att kunna arbeta eller studera, eller utökad frigÄng, som innebÀr att man bor i sitt hem och bÀr fotboja.
ââOm det Ă€r personer som vĂ€l funkar för en utsluss, dĂ„ tycker vi att det Ă€r i linje med vĂ„rt uppdrag. DĂ„ kan vi frigöra platser i anstalt, samtidigt som vi gör det utifrĂ„n en individuell bedömning, att den hĂ€r personen Ă€r lĂ€mplig, sĂ€ger Martin Holmgren.
26 procent fler
De kommande fyra Ären rÀknar KriminalvÄrden med att medelantalet fÀngelsedömda kommer att öka med 26 procent, frÄn i snitt knappt 5 500 i dag till 6 880 klienter Är 2025. PÄ hÀktena rÀknar man under samma period med en 13-procentig ökning.
ââAllra mest utmanande för oss Ă€r att dels sĂ€kra att vi faktiskt har platser och dels sĂ€kra att vi kan bemanna upp för att ta emot de intagna, att vi hinner med att rekrytera och utbilda i ett högt tempo. Sedan Ă€r det hela tiden prioriterat för oss att hĂ„lla en hög grad av sĂ€kerhet.