Trots olyckan – ultralĂ€tt har blivit sĂ€krare

TvÄ mÀn omkom i en olycka med ett ultralÀtt flygplan utanför BorÄs. Men allmÀnt sett har ultralÀtta plan blivit sÀkrare.
–De har gĂ„tt frĂ„n lekstuga till seriös verksamhet, sĂ€ger Tomas Backman, besiktningsman pĂ„ Kungliga Svenska Aeroklubben.

Polisens avspÀrrning pÄ tisdagskvÀllen vid platsen dÀr ett ultralÀtt flygplan störtade utanför BorÄs. TvÄ mÀn omkom i olyckan.

Polisens avspÀrrning pÄ tisdagskvÀllen vid platsen dÀr ett ultralÀtt flygplan störtade utanför BorÄs. TvÄ mÀn omkom i olyckan.

Foto: Adam Ihse/TT

Olyckor, katastrofer2020-06-03 12:35

Olyckan utanför BorÄs tidigt pÄ tisdagskvÀllen kan komma att utredas av Statens haverikommission (SHK). En första bedömning har gjorts, som underlag för beslutet.

Haverikommissionen tar normalt inte upp olyckor med ultralÀtta flygplan. Men SHK kan sjÀlv besluta om undantag.

– Det kan finnas sĂ€kerhetsvinster med att utreda en sĂ„n hĂ€r hĂ€ndelse. Vi tittar dĂ„ efter om det finns nĂ„n generell brist, eller nĂ„t generellt systemfel, som vi skulle kunna plocka upp i samband med utredningen, sĂ€ger Helene Arango Magnusson, utredningsordförande pĂ„ SHK.

Byggt i metall

TvÄ mÀn omkom nÀr planet störtade mellan tvÄ villatomter i ett omrÄde utanför BorÄs, mindre Àn en mil frÄn flygplatsen. Olyckan utreds ocksÄ av polisen, som tagit flygplanet i beslag för en teknisk undersökning.

Moderna ultralÀtta flygplan Àr ofta byggda av aluminium, eller kompositmaterial med skal av kolfiber, och har en fyrtaktsmotor.

Olycksplanet i BorÄs var av modellen Sila 450C och byggt helt i metall. Det tillhörde BorÄs UltralÀtt Flygklubb. Vad som orsakade kraschen Àr inte kÀnt.

KĂ€nsliga vid landning

Ett relativt riskfyllt moment nÀr man flyger ultralÀtt Àr landningen.

– Framförallt i sidvind. Maskinen Ă€r lĂ€tt och kan driva ivĂ€g om vinden kommer plötsligt, sĂ€ger Tomas Backman, besiktningsman och tidigare haveriutredare pĂ„ Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK).

Han framhÄller dock att ultralÀtta flygplan blivit mycket sÀkrare under Ären, frÄn den entusiastiska starten pÄ 1980-talet.

– De gamla maskinerna med mest rör och duk Ă€r nĂ€stan helt borta, sĂ€ger Backman.

Nu mÄste planen vara byggda enligt normer som godkÀnts av myndigheter, till exempel Transportstyrelsen.

Fick brÀnslestopp

Tomas Backmans bedömning Àr att de olyckor som förekommer ganska sÀllan beror pÄ problem med motorer eller material, om man bara underhÄllit planet ordentligt.

För nÄgra Är sedan utredde han dock en incident, dÀr ett plan av samma typ som olycksplanet hade fÄtt brÀnslestopp och landat pÄ en vÀg.

– Den gĂ„ngen var brĂ€nslemĂ€ngdsmĂ€taren inte ordentligt kalibrerad. Det var en dĂ„lig mĂ€tare, sĂ€ger Tomas Backman.

Fakta: UltralÀtta flygplan

Den max­i­mala flyg­vik­ten, inklu­sive pilot, pas­sa­ge­rare, bagage och brÀnsle fÄr inte över­skrida 450 kg.

Planet fÄr ta med högst tvÄ per­so­ner (pilot och en passagerare).

Det finns tre klasser. En av dem Àr gyrokopter, som liknar en helikopter.

UltralÀtta plan mÄste kunna fly­gas myc­ket lÄng­samt, Ànda ner till 65 kilometer i timmen.

Det finns Àven vissa inskrÀnkningar i hur man fÄr flyga. Exem­pel­vis Àr det inte tillÄtet att flyga i mör­ker, eller inuti moln.

I det svenska luftfartsregistret finns 540 ultralÀtta flygplan.

KÀllor: BorÄs UltralÀtt Flygklubb, Transportstyrelsen


Fakta: Olyckor

Under 2010-talet omkom tio personer i olyckor med ultralÀtta flygplan i Sverige.

Olyckorna var ojÀmnt fördelade över Ärtiondet. Sex av de omkomna förolyckades samma Är, 2012.

Den senaste dödsolyckan, före haveriet i BorÄs, skedde 2017.

KĂ€lla: Transportstyrelsen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!