Den Ă€r liten, grĂ„ och gör inget större vĂ€sen av sig nĂ€r den kravlar ut ur sin puppa. Men Nathalie Berezina hoppas att malen som nyss har sett dagens ljus â i en matlĂ„da â ska vara en pusselbit i hennes strĂ€van att skicka plastĂ€tande larver till rymden.
I en framtid nÀr mÀnniskan kanske ger sig av mot Mars eller bygger kolonier i en omloppsbana finns praktiska problem att lösa. Och det Àr hÀr vaxmalen kommer in i bilden, menar Berezina som har grundat startup-företaget Norbite.
ââPĂ„ jorden Ă€r cirkularitet nĂ„got som Ă€r bra att ha. Men under lĂ€ngre rymdfĂ€rder Ă€r det ett mĂ„ste, sĂ€ger hon.
ââUnder Ă„r eller mĂ„nader av rymdfĂ€rder eller i de första utomjordiska bosĂ€ttningarna mĂ„ste avfall hanteras och bli en resurs. Insekterna kan förvandla plastskrĂ€p till proteiner och lipider (fetter) och fungera som nĂ€ringsrik mat för astronauter i rymden.
Slumpartad upptÀckt
Berezina fick upp ögonen för vaxmalslarvens fÀrdigheter nÀr hon lÀste en artikel om forskare som lÀmnat insekterna i en plastpÄse över natten. Morgonen dÀrpÄ var den full av hÄl och larverna pÄ rymmen.
Genom den slumpartade upptÀckten skulle det visa sig att vaxmalslarver kan bryta ned plast och polymera material och förvandla det till protein, fett och fibrer. Berezina, som jobbat med bÄde bioplast och insekter, sÄg en chans att kombinera sina kompetenser.
ââI naturen lever larverna pĂ„ bivax, som har en kemisk struktur som liknar plast. Men under vissa förhĂ„llanden tycks de till och med frodas bĂ€ttre pĂ„ plastavfall Ă€n pĂ„ sin naturliga föda. Det var överraskande.
I Norbites labb stĂ„r en varm och fuktig klimatkammare som hyser vaxmalar i olika stadier av livet. I en lĂ„da finns puppor och nyklĂ€ckta fjĂ€rilar som kan lĂ€gga Ă€gg som blir till larver för nya experiment. I en annan krĂ€lar tunna vita larver bland en sönderklippt turkos tvĂ€ttsvamp. Den Ă€r tillverkad av syntetiskt polyuretan, som Ă€r svĂ„rt att Ă„tervinna â ett perfekt testuppdrag för de möjliga framtida miljöhjĂ€ltarna.
"Bra komplement"
Omkring hundra vaxmalslarver kan, tack vare sin naturliga ÀmnesomsÀttning, bryta ned en plastpÄse pÄ ett dygn. Och i Norbites labb finns pÄsar och tvÀttsvampar fulla av hÄl som skvallrar om testlarvernas framfart i olika experiment.
Norbite siktar inte bara mot stjĂ€rnorna utan förhoppningen Ă€r att utveckla en hĂ„llbar metod för plastĂ„tervinning pĂ„ jorden. I dag Ă„tervinns bara tio procent av all vĂ€rldens plast â ett stort problem för klimat och miljö.
ââVi vill inte konkurrera med fungerande Ă„tervinningssystem, utan fokuserar pĂ„ plast som inte kan Ă„tervinnas. Vi vill vara ett alternativ till förbrĂ€nning, sĂ€ger Berezina.
ââFör varje kilo plast som förbrĂ€nns slĂ€pps 2,5 kilo koldioxidekvivalenter ut i atmosfĂ€ren. I vĂ„r process kan insekterna minska de utslĂ€ppen med 67 procent.
TT: SÄ larverna Àr bÀttre Àn tekniska lösningar?
ââDe Ă€r annorlunda. Det beror pĂ„ vilken typ av Ă„tervinning vi pratar om, sĂ€ger Berezina.
ââI Norden har vi ett bra system för att Ă„tervinna plastflaskor, de pantas och blir nya flaskor flera gĂ„nger om. Blir flaskorna till slut polyester i en tröja gĂ„r det dock inte att Ă„tervinna lĂ€ngre, den gĂ„r till förbrĂ€nning. Men insekterna har möjlighet att hantera material som inte kan Ă„tervinnas pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt. De Ă€r ett bra komplement.
Siktar stort
Berezinas företag befinner sig i startgroparna, men hon hoppas att pÄ sikt kunna bygga en demoanlÀggning som kan bryta ned 5 000 ton plast om Äret. Det slutgiltiga mÄlet Àr kommersiella anlÀggningar i nÀrheten av avfallshanteringsföretag.
Tanken Àr att proteinerna och fetterna ska separeras frÄn larverna i slutet av processen och anvÀndas i nya produkter, till exempel djurfoder eller hudvÄrd. Larvernas avföring kan i sin tur bli till gödsel.
ââGenom att utnyttja sĂ„dant som i dag gĂ„r till spillo och i stĂ€llet ge det nytt liv vill vi bidra till en mer hĂ„llbar utveckling.