Kostnaderna för vÀrldens plastberg skenar

FrÄn 11 miljoner ton i dag till 29 miljoner ton 2040. MÀngden plastskrÀp i vÀrldens hav kommer att öka kraftigt, enligt VÀrldsnaturfonden WWF:s berÀkningar. Samtidigt skenar kostnaderna för plastavfallet.

Poliser i Bolivia rensar skrÀp frÄn en flod som översvÀmmats av plastavfall. Arkivbild.

Poliser i Bolivia rensar skrÀp frÄn en flod som översvÀmmats av plastavfall. Arkivbild.

Foto: TT

Miljö2021-09-06 06:00

Plast Àr billigt och har mÄnga anvÀndningsomrÄden. Men tillverkning, anvÀndning och bortskaffande krÀver ett högt pris av miljön.

I en ny rapport berĂ€knar WWF kostnaderna för att tackla effekterna av ett Ă„rs plastproduktion (2019) till 32 000 miljarder kronor under plastens livscykel. Om inget görs riskerar det att mer Ă€n fördubblas pĂ„ tjugo Ă„r till 71 000 miljarder kronor.

– Om man tittar redan nu Ă€r kostnaderna för samhĂ€llet, miljön och ekonomin för plastavfallet Ă„tminstone tio gĂ„nger större Ă€n kostnaderna för nyproduktionen av plast, sĂ€ger Inger NĂ€slund, senior havsexpert hos WWF.

MĂ„ngfald och klimat

Plasten pÄverkar den biologiska mÄngfalden, naturen, arter, ekosystem, men ocksÄ klimatet.

– UtslĂ€ppen av vĂ€xthusgas vid produktionen av plast motsvarar 20 procent av den globala koldioxidbudgeten, sĂ€ger Inger NĂ€slund.

– Medelhavet Ă€r det havsomrĂ„de i vĂ€rlden som har störst mĂ€ngd mikroplast. Man ser det inte för att det sjunker till botten, men det finns dĂ€r.

Kostnaderna för plastens effekter pÄ hÀlsan finns inte med i rapporten, de Àr svÄra att uppskatta, förklarar hon.

– En del vet man och en del Ă€r mer osĂ€kert, om hur kemikalier frĂ„n plast pĂ„verkar till exempel reproduktionen och genetiska skador i naturen och hos mĂ€nniskor.

Globalt avtal

WWF uppmanar nu vÀrldens regeringar att börja förhandla för att fÄ fram ett juridiskt bindande globalt plastavtal för att tackla plastens miljöpÄverkan i alla delar av dess livscykel.

– DĂ„ kan man fĂ„ gemensamma standarder och regler för plasttillverkning och restprodukter pĂ„ ett mer systematiskt sĂ€tt, förklarar Inger NĂ€slund.

Hittills Àr 119 lÀnder positiva till ett globalt plastavtal och att stoppa utslÀppen av plast i miljön.

– Om man ska kunna bromsa utvecklingen mĂ„ste man fatta besluten nu, sĂ€ger Inger NĂ€slund, som pĂ„pekar att mycket har hĂ€nt de senaste Ă„ren, om Ă€n i det lilla.

– I dag har vi fler alternativa material för matförpackningar och sugrör. Det Ă€r mĂ„nga fler som har med sig egna kassar till affĂ€ren. SĂ„ vi kan göra förĂ€ndringar om vi mĂ„ste, och om vi blir medvetna.

Fakta: Plast i haven

Varje Är lÀcker cirka 11 miljoner ton plastskrÀp ut i haven.

Det allra mesta sjunker snabbt och hamnar pÄ havsbotten. Resten flyter upp pÄ strÀnderna eller blir kvar i det öppna havet.

Det finns dokumenterade skador pÄ 270 marina arter som har fastnat i plastskrÀp eller spöknÀt.

KĂ€lla: WWF

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!