NÀrmare fem miljoner dödsfall globalt kunde kopplas till antimikrobiell resistens 2019, enligt VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO).
Till 2050 berĂ€knar man att upp till tio miljoner mĂ€nniskor varje Ă„r kan dö pĂ„ grund av det â vilket ungefĂ€r Ă€r lika mĂ„nga som globalt avled till följd av cancer 2020.
I en ny rapport frÄn FN:s miljöprogram UNEP trycker man pÄ att miljöperspektivet Àr en viktig pusselbit att beakta i kampen mot resistensen.
Miljö en kÀlla
Det handlar dels om att begrÀnsa spridningen av resistenta bakterier via miljön, som bland annat hamnar dÀr pÄ grund av bakterier frÄn oss mÀnniskor. Rapporten pekar pÄ att det krÀvs en "global kraftanstrÀngning" för att förbÀttra bristande vatten- och avloppssystem och pÄ sÄ sÀtt minska spridningen av bakterierna den vÀgen.
En annan viktig miljöaspekt rör hur man kan motverka uppkomsten av nya former av resistens hos sjukdomsframkallande bakterier, sÀger Joakim Larsson, förestÄndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.
Miljön kan ses som en kÀlla för nya resistensegenskaper, sÀger han.
ââSjukdomsframkallande bakterier blir resistenta framför allt genom att de tar upp dna frĂ„n andra bakterier, ofta frĂ„n bakterier som finns i miljön.
Hantera utslÀpp
Precis som UNEP trycker Joakim Larsson pÄ att arbetet mot antibiotikaresistens pÄ alla sÀtt och vis Àr en global angelÀgenhet.
ââMĂ„nga oroas över att vi sprider antibiotika till miljön och att det driver pĂ„ den hĂ€r utvecklingen. En resistent bakterie kan utvecklas varsomhelst pĂ„ jorden, i Kina eller Indien eller nĂ„gon annanstans. FĂ„r bakterier fĂ€ste dĂ€r sĂ„ Ă€r det lĂ€tt att folk sedan tar med sig dem till andra stĂ€llen via flyg och sĂ„ har vi dem hĂ€r.
En konkret och "enkel sak" man kan göra för att begrÀnsa ytterligare resistens Àr att hantera de stora utslÀppen frÄn antibiotikatillverkning, menar Joakim Larsson.
ââDet sker pĂ„ relativt fĂ„ platser i vĂ€rlden och med ganska enkla medel kan man göra skillnad, sĂ€ger han.