Höga halter PFAS i flera svenska fiskar

Flera sorters fisk som sÀljs i svenska matbutiker innehÄller halter av kemikalien PFAS som kan vara skadliga för hÀlsan i för stora mÀngder, enligt en ny undersökning.
–Man behöver vara vaksam med vad man Ă€ter, sĂ€ger Cecilia Hedfors, sakkunnig om miljögifter pĂ„ Naturskyddsföreningen.

Vuxna bör inte Àta svenskfÄngad gös sÄ ofta, för att inte riskera att fÄ i sig för höga PFAS-halter, enligt Naturskyddsföreningen. Arkivbild.

Vuxna bör inte Àta svenskfÄngad gös sÄ ofta, för att inte riskera att fÄ i sig för höga PFAS-halter, enligt Naturskyddsföreningen. Arkivbild.

Foto: Leif R Jansson / TT

Mat2023-06-21 06:00

Lax frÄn VÀnern och Bottenviken, och gös frÄn MÀlaren och HjÀlmaren. De tillhör de testade fisksorter som hade högst halter av evighetskemikalierna PFAS, i den nya undersökning som Naturskyddsföreningen gjort tillsammans med analysföretaget Eurofins.

PFAS kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner fullstÀndigt i naturen. Det handlar om tusentals Àmnen som finns i vatten, jorden, luften och i maten vi Àter, och som lagras i kroppen hos bÄde djur och mÀnniskor.

Undersökningen omfattar totalt 15 livsmedelsprover frÄn nöt- och griskött, fisk, rom och skaldjur frÄn Sverige.

Gös över grÀnsen

PFAS hittades i alla prover förutom i nöt-och griskött. I samtliga fall handlade det om nivÄer under de tillÄtna grÀnsvÀrdena inom EU. Men de tvÄ gösar frÄn MÀlaren och HjÀlmaren och laxen frÄn VÀnern och Bottenviken som analyserades lÄg över den tillÄtna grÀnsen för barnmat.

Redan i dag finns en rekommendation frĂ„n Livsmedelsverket om att barn inte ska Ă€ta vildfĂ„ngad lax frĂ„n Östersjön, Bottniska viken, VĂ€nern och VĂ€ttern.

– Livsmedelsverket bör Ă€ven införa kostrĂ„d för barn för gösen, och undersöka andra fiskar som barn kan Ă€ta och som förekommer i livsmedelsbutiker, sĂ€ger Cecilia Hedfors, sakkunnig pĂ„ miljögifter pĂ„ Naturskyddsföreningen.

I flera fall finns det risk att man överstiger EU:s hÀlsobaserade riktvÀrde. Det anger hur mycket PFAS en mÀnniska kan fÄ i sig totalt varje vecka utan att det innebÀr risker för hÀlsan.

– För vuxna sĂ„g vi den risken frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller lax frĂ„n VĂ€nern och Bottenviken, gös frĂ„n HjĂ€lmaren och MĂ€laren och Ă€ven rom frĂ„n Bottenviken, sĂ€ger Cecilia Hedfors.

Man kan Àven fÄ i sig PFAS frÄn andra hÄll, exempelvis dricksvatten, luften och andra livsmedel.

"Finmat med bitter eftersmak"

Baserat pÄ undersökningen kan vuxna Àta exempelvis gös frÄn MÀlaren och HjÀlmaren nÄgon enstaka gÄng, enligt Cecilia Hedfors.

– Men dĂ„ fĂ„r man inte Ă€ta nĂ„got annat som innehĂ„ller höga halter PFAS. Man fĂ„r tĂ€nka att man inte kan Ă€ta det sĂ„ ofta. Det fĂ„r bli finmaten, med en bitter eftersmak eftersom man vet att det innehĂ„ller mycket PFAS.

Sill frÄn VÀstkusten stack ut med lÀgst PFAS-halt. Allra högst halt hade löjrom frÄn Bottenviken.

– De höga halterna i rommen oroar mig lite extra. Det kan pĂ„verka fiskarnas hĂ€lsa och förmĂ„ga att fortplanta sig, och dĂ€rmed ekosystemen, sĂ€ger Cecilia Hedfors.

I februari i Ă„r kom Sverige tillsammans med fyra andra lĂ€nder med ett förslag om att stoppa anvĂ€ndningen av drygt 10 000 PFAS-kemikalier inom EU.

Fakta: Tre exempelmÄltider

En person pÄ 70 kg bör maximalt fÄ i sig 308 nanogram PFAS per vecka. Den som Àter mÄltiderna nedan överskrider den grÀnsen vid en enda mÄltid:

Den som Àter 10 bitar sill till lunch, 100 g vÀstkustrÀkor till förrÀtt, 100 g grillad s venskfÄngad lax och 2 g svensk löjrom i en romsÄs till middag, fÄr i sig 415 ng PFAS.

Den som Àter en middag bestÄende av 100 gram svenskfÄngad gös och 2 gram svensk löjrom i en romsÄs fÄr i sig 407 ng PFAS.

Den som Àter en smörgÄstÄrta med 200 g vÀstkustrÀkor och 17 g svensk löjrom, fÄr i sig 317 ng PFAS.

KÀlla: Naturskyddsföreningen


Fakta: Vad Àr PFAS?

PFAS stĂ„r för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framstĂ€llas i större skala pĂ„ 1950-talet. Det finns ungefĂ€r 10 000 olika PFAS-Ă€mnen.

PFAS-molekylerna har sÀrskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att exempelvis göra hÄllbara bubblor i brandskum, vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige fÄr vi i oss lÄga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk frÄn förorenade sjöar.

Genom anvÀndning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan Àmnet Àven tas upp via huden.

MÀnniskor har ocksÄ utsatts för högre halter i omrÄden dÀr dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel frÄn brandövningsplatser.

PFAS har flera negativa effekter pÄ hÀlsan. Till exempel pÄverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns Àven studier som visar att PFAS hÀmmar kroppens immunförsvar. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!