Klimakteriebehandling kopplas till demensrisk

Kvinnor som behandlas med hormoner i samband med klimakteriet kan ha en ökad risk att drabbas av demenssjukdomar som Alzheimer, enligt en dansk studie. Men en svensk expert ser ingen anledning till oro för de som tar hormoner i dag.

En dansk studie kopplar hormonbehandling vid klimakteriet till ökad risk för demens. Arkivbild.

En dansk studie kopplar hormonbehandling vid klimakteriet till ökad risk för demens. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

HĂ€lsa2023-06-29 06:00

Det Ă€r forskare i Danmark som analyserat data om kvinnor som fĂ„tt den senare behandlingen och jĂ€mfört med kvinnor som inte fĂ„tt behandlingen. Totalt har de anvĂ€nt uppgifter om drygt 5 600 kvinnor med demensdiagnos och 55 900 kvinnor utan. Alla var mellan 50 och 60 Ă„r 2000.

Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ, pekar pÄ att de som fÄtt östrogen-gestagenbehandling hade en 24 procents ökad risk att utveckla demenssjukdom och Alzheimer jÀmfört med de som inte fÄtt sÄdan behandling.

– De hĂ€r resultaten Ă€r i linje med andra liknande studier om hormonbehandling och demenssjukdom och det ger en pusselbit i en komplex frĂ„ga, sĂ€ger Angelica LindĂ©n Hirschberg och överlĂ€kare pĂ„ Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi.

Inget sÀkert orsakssamband

Men hon pÄpekar att det Àr viktigt att veta att en studie som bygger pÄ data frÄn register aldrig kan faststÀlla om det Àr hormonbehandlingen som orsakar den ökade risken som syns. Det kan finnas andra skillnader som gör att kvinnorna som behandlats haft en ökad risk att utveckla demenssjukdom.

– Dessutom Ă€r detta kvinnor som behandlats pĂ„ 1990-talet. DĂ„ var det andra lĂ€kemedel Ă€n de vi har i dag. Nu fĂ„r mĂ„nga i Sverige sina hormoner via plĂ„ster och spiral vilket inte ger samma pĂ„verkan pĂ„ systemet som de tabletter som oftast gavs tidigare, sĂ€ger hon.

I studien fick de flesta kvinnorna östrogen i kombination med syntetiskt gulkroppshormon. I dag Àr det alltfler som fÄr östrogen och bioidentiskt gulkroppshormon i form av progesteron.

– Vi har mer och mer data som visar att det syntetiska gestagenet Ă€r boven i dramat, sĂ€ger Angelica LindĂ©n Hirschberg.

"Sluta inte"

I snitt började kvinnorna i studien sin behandling vid 53 Ärs Älder och de behandlades i knappt fyra Är. Den största riskökningen syntes efter 12 Ärs behandling, dÄ var den 74 procent högre Àn i kontrollgruppen.

– Vi rekommenderar bara att man behandlar sĂ„ lĂ€nge man har symtom, oftast. Kvinnor som kommer i klimakteriet tidigt, före 45-Ă„rs Ă„lder har en ökad risk att drabbas av demens och för dem skulle hormonbehandling till och med kunna minska risken för demens.

KlimakteriebesvÀr drabbar omkring 75 procent av alla kvinnor i Äldrarna 45 till 60 Är. Omkring en tredjedel drabbas av sÄ pass allvarliga besvÀr att de önskar behandling. Den vanligaste Àr i dag en kombination av hormonerna östrogen och gestagen eller bioidentiskt progesteron.

Det finns enligt Angelica Lindén Hirschberg ingen anledning för den som tar hormoner mot klimakteriebesvÀr att sluta utifrÄn den nya studien.

– Eftersom det Ă€r andra lĂ€kemedel som anvĂ€nds i dag och eftersom det Ă€r en registerstudie som inte kan visa pĂ„ orsakssamband sĂ„ ska man inte sluta pĂ„ grund av oro för demenssjukdom, sĂ€ger hon.

Fakta: Klimakteriet

Vid klimakteriet kan en eller flera av följande besvÀr intrÀffa:

VÀrmevallningar, det innebÀr att du plötsligt blir mycket varm. Du kan ocksÄ frysa, det heter dÄ kylvallning.

Plötsliga svettningar, ofta i samband med en vÀrmevallning.

Snabba Àndringar i humöret, kÀnslor av nedstÀmdhet eller att mÄ dÄligt.

Sömnproblem, du kan bÄde ha svÄrt att somna och vakna under natten.

Torra slemhinnor, framför allt i slidan men Àven i ögonen, nÀsan och i halsen. Torra slemhinnor kan göra att det kliar och svider.

UrinvÀgsbesvÀr, till exempel att du ofta kÀnner dig kissnödig eller att det svider nÀr du kissar. Det kan ocksÄ lÀcka urin nÀr du blir kissnödig eller nÀr du hostar eller nyser.

Kroppens fettfördelning förÀndras i klimakteriet och du kan fÄ mer fett runt midjan. Risken för att fÄ höga halter av blodfetter ökar ocksÄ.

KlimakteriebesvĂ€r kan behandlas med lĂ€kemedel som innehĂ„ller östrogen. Östrogen anvĂ€nds nĂ€stan alltid tillsammans med gulkroppshormon. Det gulkroppshormon som finns i lĂ€kemedel Ă€r antingen naturligt eller konstgjort.

Östrogen och progesteron eller gestagen anvĂ€nds oftast tillsammans, men progesteron och gestagen kan doseras pĂ„ olika sĂ€tt.

KĂ€lla: 1177

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!