LĂ€kare kontrolleras mer – hĂ„rt coronatryck

LÀkare och andra vÄrdarbetare fÄr i allt högre grad sina behörigheter kontrollerade av arbetsgivare och privatpersoner. Under vÄren blev kontrollerna pÄ kort tid rekordmÄnga.

LÀkare och andra legitimerade vÄrdarbetare fÄr i allt högre grad sina behörigheter kontrollerade. Arkivbild.

LÀkare och andra legitimerade vÄrdarbetare fÄr i allt högre grad sina behörigheter kontrollerade. Arkivbild.

Foto: Isabell Höjman/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-08-11 20:30

All legitimerad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal registreras av Socialstyrelsen. DÀr syns precis vilken behörighet alla medarbetare har och om enskilda medarbetare har tilldelats begrÀnsningar i sin yrkesutövning. Uppgifter som i regel begÀrs ut nÀr en medarbetare ska anstÀllas.

Under coronapandemin har trycket pÄ att fÄ ut uppgifter frÄn registret skjutit i höjden, berÀttar Magnus HjÀrtsjö som Àr utredare pÄ Socialstyrelsen.

– Gamla lĂ€kare och sjuksköterskor som lĂ€mnat yrket ville hjĂ€lpa till. Hur duktiga som helst, men de ska ju kontrolleras, sĂ€ger han.

3 000 mejl

Som tuffast var det under vÄren dÄ de som efterfrÄgade uppgifterna fick vÀnta upp till en vecka, nÀr de egentligen ska lÀmnas ut mycket skyndsamt. Nu har myndigheten infört en ny rutin som underlÀttar processen.

– Det var lite jobbigt att komma till jobbet pĂ„ morgonen och mötas av 3 000 obesvarade mejl. Och nĂ€r man gick hem pĂ„ kvĂ€llen hade det hunnit bli lika mĂ„nga igen, sĂ€ger Magnus HjĂ€rtsjö.

De senaste Ă„ren har betydligt fler uppgifter efterfrĂ„gats frĂ„n Socialstyrelsens register. År 2019 fick myndigheten över 90 000 frĂ„gor via e-post om uppgifter frĂ„n registret, jĂ€mfört med runt 40 000 stycken fem Ă„r tidigare. Magnus HjĂ€rtsjö, som har arbetat med registret i tio Ă„r upplever att arbetsgivare blivit allt noggrannare.

– Det har ibland uppdagats brister inom vĂ„rden med förfalskade legitimationer, sĂ€ger han.

AnvÀnds för marknadsföring

Uppgifterna efterfrÄgas frÄn vÄrdgivare, privatpersoner och media, men den stora ökningen beror till största del pÄ bemanningsföretag.

– NĂ€r de anstĂ€ller en lĂ€kare till sitt gĂ€ng av stafettlĂ€kare gör de en kontroll, och för varje nytt uppdrag pĂ„ en ny klinik sĂ„ görs en ny kontroll i registret, sĂ€ger Magnus HjĂ€rtsjö.

Bemanningsföretagen begÀr inte bara ut uppgifter för att kontrollera behörighet, utan ocksÄ för att kunna marknadsföra sig till personerna i registret.

– De vill ha sĂ„ mĂ„nga till sitt gĂ€ng som möjligt, sĂ€ger HjĂ€rtsjö.

Fakta: Dessa ingÄr i registret

Hosp-registret Àr ett register över hÀlso- och sjukvÄrdspersonal som har fÄtt legitimation. Registret anvÀnds för legitimationskontroll, framstÀllning av statistik, prognoser och tillsynsÀndamÄl.

Det finns 22 legitimationsyrken i registret:

Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut eller sjukgymnast, hÀlso- och sjukvÄrdskurator, kiropraktor, lÀkare, logoped, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, röntgen-sjuksköterska, receptarie, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandlÀkare.

KĂ€lla: Socialstyrelsen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!