KriminalvÄrdens forskningsenhet har granskat 3 150 fall dÀr personer lagförts för vÄld mot en nuvarande eller tidigare partner. Brotten har begÄtts som senast 2017 och uppemot 20 Är bakÄt i tiden. Studiens resultat som Àn sÄ lÀnge Àr preliminÀrt visar att inom tvÄ Är hade en tiondel, 316 personer, Äterfallit i vÄld och lagförts pÄ nytt.
Samtidigt Àr mörkertalet stort eftersom lÄngt ifrÄn alla fall av vÄldsbrott mot en partner leder till fÀllande dom, enligt Louise Starfelt Sutton, forskningsledare pÄ KriminalvÄrden.
ââVi Ă€r vĂ€l medvetna om att det inte Ă€r ett sĂ€rskilt bra mĂ„tt för att sĂ€ga nĂ„got om brottsligheten i stort. Det finns ett stort mörkertal, vi fĂ„ngar inte det, sĂ€ger hon.
Generellt sett Äterfaller 30 procent av alla som dömts till fÀngelse eller frivÄrd i brott inom tre Är. à terfallen i partnervÄld Àr lÀgre, men mÄtten Àr inte jÀmförbara, enligt Louise Starfelt Sutton. Dels eftersom tiden för uppföljning skiljer sig Ät och dels för att Äterfallen bland dem som lagförts för vÄld mot en partner skulle kunna vara betydligt fler om man rÀknade in Àven annan brottslighet.
Förnekar och förminskar
För att minska risken för Äterfall i brott driver KriminalvÄrden tre olika behandlingsprogram för att minska risken för nya vÄldsbrott mot en partner. Men lÄngt ifrÄn alla deltar, tre fjÀrdedelar tackar nej. Behandlingsprogrammet för att minska risken för Äterfall Àr frivilligt.
Trots att en minoritet deltar i nulÀget tror inte KriminalvÄrden att tvÄng Àr en framkomlig vÀg.
ââDu skulle möjligtvis kunna övertyga personen att komma till behandlingsrummet. Men att vara aktiv i behandlingen, spela rollspel, samtala och nĂ„ en beteendeförĂ€ndring â det tvĂ„nget har jag svĂ„rt att se hur det skulle gĂ„ till, sĂ€ger Ellinor Hallebro, programutbildare inom KriminalvĂ„rden.
MotstÄndet grundar sig i gÀrningsmÀnnens sjÀlvbild, tror hon. Brotten Àr skamfyllda och mÄnga förnekar, förminskar och skyller pÄ olika omstÀndigheter.
Men det finns fler problem. Behandlingen har visat sig ha liten effekt. Idap, som utformats i USA och anvÀnds i Sverige, utvÀrderades 2012 och visade pÄ svaga resultat.
ââSlutsatsen var att det i bĂ€sta fall ger en marginell Ă„terfallsminskning, sĂ€ger Ellinor Hallebro.
De andra tvÄ programmen har den svenska KriminalvÄrden utformat sjÀlva och Àn sÄ lÀnge bara utvÀrderat i korta pilotstudier.
à terkommer i förhör
ââDet ser positivt ut, men nĂ„gon större beteendeförĂ€ndring hos klienterna kan vi inte se. Det Ă€r en svĂ„r mĂ„lgrupp, har man kommit till KriminalvĂ„rden sĂ„ har man omfattande problematik, fortsĂ€tter Ellinor Hallebro.
I rÀttssalarna ser tvÄ av landets frÀmsta jurister pÄ brott mot kvinnor problemet tydligt. Silvia Ingolfsdottir à kermark, mÄlsÀgandebitrÀde och tidigare Äklagare, har sett mÄnga mÀn som dömts för vÄld mot sin partner dyka upp i nya Àrenden.
ââJag har i princip aldrig varit med om att en man som misshandlat sin partner vill ha behandling, de förnekar att de gjort nĂ„got brottsligt, sĂ€ger hon.
Ulrika Rogland, mÄlsÀgandebitrÀde och tidigare Äklagare specialiserad pÄ vÄld i nÀra relationer har samma erfarenhet.
ââMin uppfattning Ă€r att Ă„terfall Ă€r vĂ€ldigt vanligt. Behandling fungerar pĂ„ vissa, andra Ă€r inte intresserade eller mottagliga för behandling.
Motivera med frigivning
Den 1 maj införs en ny lag som gör att KriminalvÄrden kan stÀlla högre krav vid beslut om villkorlig frigivning.
ââNu mĂ„ste det till ganska mycket misskötsamhet för att skjuta upp frigivningen, sĂ€ger Ellinor Hallebro.
Klienter kommer att behöva delta i Äterfallsförebyggande ÄtgÀrder, till exempel behandlingsprogram, för att friges efter tvÄ tredjedelar av strafftiden.
FrĂ„gan Ă€r om det motiverar dem till att förĂ€ndra sitt beteende â eller till att komma ut frĂ„n fĂ€ngelset fortare.
ââDet vi kan bedöma Ă€r om en person Ă€r aktiv i behandling och gör det som förvĂ€ntas. Vi hoppas och tror att nĂ€r man vĂ€l Ă€r i behandling sĂ„ gör det skillnad, sĂ€ger Ellinor Hallebro.