Advokatsamfundet: Se över en lagÀndring

De tvÄ bröderna i Kevinfallet fÄr inget skadestÄnd efter att de som barn oskyldigt pekats ut som mördare. Beslutet motiveras med att preskriptionstiden gÄtt ut. Nu tycker Advokatsamfundet att preskriptionstiden i fall som det hÀr ska ses över.

NÀsta steg för bröderna blir antingen att stÀmma staten eller be regeringen om ex gratia. Arkivbild.

NÀsta steg för bröderna blir antingen att stÀmma staten eller be regeringen om ex gratia. Arkivbild.

Foto: Noella Johansson/TT

Brott & Straff2020-07-30 15:20

Bröderna friades 2018 frÄn alla misstankar om att de mördat fyraÄrige Kevin i Arvika 1998. I samband med detta begÀrde de ersÀttning om 10 miljoner kronor vardera för ideell skada.

Justitiekanslern Mari Heidenborg meddelade pÄ onsdagen beslutet att hon avslÄr brödernas begÀran med hÀnvisning till preskription. Preskriptionstiden för skadestÄnd Àr tio Är, den gick alltsÄ ut redan innan bröderna var myndiga.

– Deras enda möjlighet att fĂ„ justitiekanslern att bevilja detta hade varit att de riktat skadestĂ„ndskrav för lĂ€nge sedan, innan det fanns ett beslut dĂ€r de bedömdes vara icke-skyldiga och det Ă€r ju en orimlig tanke i sig kan man tycka, sĂ€ger Anne Ramberg, advokat och tidigare generalsekreterare i Advokatsamfundet.

Bevistalan

Sven-Erik Alhem, tidigare bÄde överÄklagare och förbundsordförande i Brottsofferjouren har talat med brödernas mamma och sÀger att de anhöriga inte hade nÄgon tanke pÄ att ifrÄgasÀtta den första utredningen.

– BĂ„de bröderna och anhöriga men Ă€ven anhöriga till Kevin har levt i tron att staten har behandlat Ă€rendet schysst. Det var först nĂ€r den senare utredningen kom, den som kullkastade allt som kom fram i den första som de blev medvetna om det hĂ€r urusla resultatet, sĂ€ger Sven-Erik Alhem.

De anhöriga blev aldrig informerade om att de kunde fÄ en domstolsprövning i skuldfrÄgan, en bevistalan. Det kan göras nÀr ett barn under 15 Är utretts för ett mycket allvarligt brott, till exempel mord. En Äklagare ska dÄ bland annat vÀrdera om bevisningen hade varit tillrÀcklig för ett motsvarande Ätal mot en straffmyndig person.

"Se över lagÀndring"

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund, anser att det kan finnas skÀl att se över om det behövs en lagÀndring nÀr det gÀller preskriptionstiden i detta och liknande fall. Eftersom bröderna var barn och inte kunde prövas som straffmyndiga gick de miste om möjligheten att vidta olika preskriptionsbrytande ÄtgÀrder, som att överklaga en dom.

– Jag tycker nog att det Ă€r en frĂ„ga det behöver göras en översyn kring, exempelvis inom ramen för en utredning för att se över om det behövs en lagĂ€ndring, sĂ€ger Mia Edwall Insulander.

"Filosofisk tanke"

Att det finns preskriptionstider, bÄde för brott och olika typer av krav som skadestÄndskrav Àr en grundlÀggande princip som vÄrt rÀttssystem bygger pÄ, menar Anne Ramberg.

– Det finns en filosofisk tanke bakom att man, efter en viss tid, ska kunna stĂ€nga boken. NĂ€r det gĂ€ller skadestĂ„ndskrav sĂ„ Ă€r det rimligt, i allmĂ€nhet, att man vet nĂ€r man kan bli utsatt för ett sĂ„dant krav och dĂ€rför finns det goda skĂ€l för att ha en stupstock vid nĂ„gon tidpunkt, sĂ€ger Ramberg.

UtifrÄn hur lagen i dag Àr formulerad hade justitiekanslern inte kunnat ta ett annat beslut, menar Ramberg.

– Jag har stor förstĂ„else för JK:s beslut. Hon mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagstiftningen sĂ„ som den Ă€r utformad. DĂ€remot sĂ„ Ă€r det ju oskĂ€ligt att de hĂ€r pojkarna inte ska fĂ„ nĂ„gon form av gottgörelse frĂ„n staten för det Ă€r ju staten som trots allt har Ă„samkat dem detta, sĂ€ger Ramberg.

Ex gratia

NÀsta steg för bröderna blir att antingen stÀmma staten i domstol eller vÀnda sig direkt till regeringen och be om ex gratia. Ex gratia innebÀr en ersÀttning som betalas ut efter beslut av regeringen nÀr det inte enligt lag finns nÄgon rÀttslig ersÀttningsskyldighet.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) sÀger till TT att han har förtroende för det beslut som JK har fattat men Àven han lyfter fram möjligheten till annan kompensation för bröderna.

– De processerna har inte dragits i gĂ„ng Ă€n sĂ„ det Ă€r för tidigt att sĂ€ga vad det kommer leda till. VĂ„r grundlĂ€ggande instĂ€llning Ă€r att har man behandlats fel frĂ„n statens sida sĂ„ ska man ha möjlighet att fĂ„ ersĂ€ttning för det, sĂ€ger Bolund.

TT: Är det er utgĂ„ngspunkt att de ska fĂ„ nĂ„gon form av ersĂ€ttning?

– Det Ă€r nĂ„got man fĂ„r pröva i varje enskilt fall, det Ă€r nĂ„got vi fĂ„r Ă„terkomma till om det kommer in en sĂ„dan ansökan, sĂ€ger Bolund.

Sven-Erik Alhem menar att det viktigaste inte Àr hur, utan att, bröderna kompenseras för sitt lidande.

– Min personliga bedömning Ă€r att de kommer att kompenseras pĂ„ nĂ„got vis för detta. Staten fĂ„r ta ett ansvar för allt vad staten genomför, Ă€ven om det skulle finnas formella hinder i form av preskription. Statens anseende i hela vĂ€rlden skulle bli fullstĂ€ndigt söndersmulat om de hĂ€r pojkarna inte kompenseras.

Fakta: Tidigare fall av ex gratia
Omkring 600–700 transpersoner tvĂ„ngssteriliserades mellan Ă„ren 1972 och 2013 i samband med att de bytte juridiskt kön. 2018 beviljades de ersĂ€ttning om 225 000 kronor vardera.
Efter massvaccinering mot svininfluensa 2009 insjuknade drygt 300 svenskar i den kroniska och neurologiska sjukdomen narkolepsi. 2015 beslutades om statlig ersÀttning av "ex gratia-karaktÀr" till vissa av de drabbade.
Barn som mellan Ären 1920 och 1980 var placerade pÄ barnhem eller i fosterhem och dÀr vanvÄrdades eller utsattes för allvarliga övergrepp eller försummelser hade under Ären 2013 och 2014 möjlighet att ansöka om ersÀttning frÄn staten.
En kvinna fick 200 000 kronor ex gratia efter att hon i samband med en förlossning fick svĂ„ra skador. Kvinnan vĂ€nde sig till regeringen efter att ha fĂ„tt nej till ersĂ€ttning frĂ„n försĂ€kringsbolag, Personskadereglering AB (PSR) och PatientskadenĂ€mnden, dĂ„ det konstaterats att ingen inom vĂ„rden begĂ„tt nĂ„got fel, kvinnan hade helt enkelt extrem otur.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!