En kylig dag i mars ser det inte direkt badvÀnligt ut i trÀskmarkerna mellan Regna och Igelfors. Vi befinner oss i Boka dÀr familjen Fyhr Àger en del mark.
â Att idĂ©n kom upp frĂ„n början var för att vi ville fĂ„ till en vackrare utsikt frĂ„n husen, berĂ€ttar skogsmĂ€staren Gustav Fyhr och sveper med ena handen över omrĂ„det dĂ€r det Ă€r nĂ€stan 100 Ă„r sedan det senast fanns en sjö.
PÄ 1930-talet dikades sjön KrÄken ur i syfte att skapa mer odlingsmark. Sjön var dÄ ungefÀr 30 hektar stor. FÄgellivet försvann och möjligheten att fiska till exempel gÀdda Àr ocksÄ sedan lÀnge historia.
â Vi började forska i hur vi kunde göra för att Ă„terstĂ€lla KrĂ„ken, om det var görbart, eller inte och det var det. 2019 drog vi igĂ„ng, sĂ€ger Gustav Fyhr.
Projektet kostar 1,2 miljoner kronor att genomföra.
â 90 procent Ă€r finansierat via statliga vĂ„tmarksbidrag och frĂ„n VĂ„tmarksfonden. Tio procent av kostnaden stĂ„r markĂ€garen för. Det Ă€r ett krav för att fĂ„ bidragen, sĂ€ger miljökonsulten och projektledaren Ingrid FranzĂ©n, frĂ„n företaget Renall.
Att fÄ tillbaka miljön för djurliv som tidigare fanns Àr en av drivkrafterna bakom Äterskapandet av KrÄken.
â Det blir hĂ€ftigt nĂ€r fĂ„glarna kommer tillbaka. Tidigare har det funnits sĂ„ngsvanar, vadare och Ă€nder. Det finns ocksĂ„ uppgifter om flera hĂ€ckande fĂ„gelarter. Den nya sjön gör att den biologiska mĂ„ngfalden ökar dramatiskt och att bĂ„de fĂ„glar och fiskar kommer tillbaka, sĂ€ger Ingrid FranzĂ©n.
Hur gÄr det till rent praktiskt att anlÀgga en sjö av en trÀskmark?
â Det ligger en flytande "rotfly" över hela marken. Det Ă€r den vi river upp nu och lĂ€gger pĂ„ hög. Vi anlĂ€gger en lĂ„g dammvall som dĂ€mmer upp vattnet i utloppsdiket. DĂ€mningen innebĂ€r att vattennivĂ„n höjs med cirka 40 centimeter, sĂ€ger Jon Fridmark, Ă€gare till företaget Maxtech som ansvarar för entreprenaden.
Det Àr speciella maskiner som anvÀnds till att ÄterstÀlla sjöar. Eller vad sÀgs om en ombyggd pistmaskin, med en frÀs lÀngst fram för att riva upp rötter och sly. NÀr vi besöker projektet anvÀnds en flytande pontongrÀvare för att grÀva upp jorden.
â Alla vĂ„ra maskiner Ă€r specialbyggda. Vi arbetar med att Ă„terstĂ€lla vĂ„tmarker och sjöar i hela Sverige. Det hĂ€r uppdraget innebĂ€r cirka fem veckors arbete för oss, sĂ€ger Jon Fridmark.
Finns det nÄgra speciella utmaningar med Äterskapandet av KrÄken?
â Ja, dĂ€r det Ă€r djupare vatten hade vi gĂ€rna sett tjockare is, sĂ„ vi kunde stĂ„ stadigare, men dĂ€r var det tunn is. Och dĂ€r det Ă€r grunt Ă€r isen tjockare. Men det Ă€r alltid utmaningar av olika slag vid sĂ„dana hĂ€r projekt, konstaterar Jon Fridmark.
Vad tror du om badmöjligheterna hÀr redan i sommar?
â Visst, det kommer att gĂ„, men risken att det blir ganska Ă€ckligt Ă€r stor, sĂ€ger Jon Fridmark.
Hur blir det mer vatten i sjön?
â Det kommer frĂ„n naturliga tillflöden i marken. OmrĂ„det ligger i en sĂ€nka dit vattnet tar sig, sĂ€ger Gustav Fyhr.
Vad hade hÀnt med omrÄdet om inte det hÀr projektet genomförts?
â Utan Ă„tgĂ€rder skulle KrĂ„ken pĂ„ lĂ„ng sikt vĂ€xa igen helt och bli en sumpskog, förklarar Ingrid FranzĂ©n.
Totalt kommer den nya vÄtmarken/sjön att Äterigen handla om cirka 30 hektar, precis som det var för 100 Är sedan.
Ăven om det verkligen inte ser badbart ut just nu i nya KrĂ„ken, sĂ„ Ă€r Gustav Fyhr fylld av optimism inför sommaren.
â Visst, jag kommer att testa, sĂ€ger han utan minsta darr pĂ„ rösten.