Strax före årsskiftet fick Folkets hus en grön skylt. Coopbutiken får sin snart. "Servicepunkt" signalerar att det på dessa platser numera finns ett antal nya tjänster för invånarna att ta i anspråk.
Men skylten är en signal också om någonting större, ett vidare perspektiv: att slå vakt om sådan grundläggande service som finns men också vidareutveckla den kan vara ett sätt att rädda livet på landsbygden.
När Högsjö som första ort i kommunen nu fått en servicepunkt, står en internetuppkopplad allmänhetens dator med skrivare samt en kopiator i Folkets hus. Maskinerna är fria att använda varje torsdag. Då är det kafékväll två trappor ner. Torsdagsfiket ingår också i servicepunkten.
Detsamma gör den turist-, förenings- och kommuninformation som ställs ut i Folkets hus och Coop. För att inte tala om de nya möjligheter till samtransporter av gods och matleveranser från butiken som du läser om i artikeln intill.
Allt ingår i avtalet mellan kommunen å ena sidan, Folkets hus och dess medpartner Coop å andra sidan. De lokala parterna får 53 000 per år för att utföra ovanstående uppdrag för kommunens räkning. Överenskommelsen är pricken över i för projektet Innov, Innovativa servicelösningar, som lanserades med ett stormöte i Högsjö hösten 2013. Kommunens ambition att utveckla en modell för att tillgodose landsbygdens servicebehov backades ekonomiskt upp av länsstyrelsen.
Men det mest värdefulla bidraget kom från bygdens invånare. De har varit delaktiga i projektet på flera olika sätt: genom förenings- eller näringslivet, i skolan, med ideellt arbete i grupp, under möten och i enkätform. Målet var att 70 procent av Högsjöborna skulle delta på något sätt.
Att just Högsjö blev pilotort för kommunens satsning på landsbygdsutveckling var naturligt. Här fanns redan ett stort folkligt engagemang; för skolan, renoveringen av Folkets hus, i kampen för en mack och butikens fortlevnad.
– Jag är inspirerad av Högsjöborna. De har lagt väldigt mycket tid och kraft på att sitta i möten, tänka på kammaren, komma tillbaka och bolla vidare. De har inte köpt allt rakt av; ibland har de visat missnöje, rentav varit arga, säger Regina Westas, kommunens processledare för Innov.
K-G Leonardzon i Folkets hus-föreningen upplevde ett tag känslan av att kommunen gick in och tog åt sig äran för Högsjöbornas eget arbete.
– Jag tyckte först att idén med Innov var kanon, men att den behövde utvecklas. Sedan blev jag kritisk, för det kändes inte som att det hände någonting. Men så blev det faktiskt saker gjorda. Det var positivt.
Anders Nord är en annan engagerad Högsjöbo:
– Samarbetet med kommunen har blivit mycket bättre, tycker han.
Servicepunkten är bara en insats av flera för ett levande Högsjö. Etableringen av en bensinmack – vilken Kuriren skrivit om flera gånger – är en annan, liksom fiberuppkoppling till alla hushåll och företag.
Dessa lyfts fram i den nya, lokala utvecklingsplanen som samlar Högsjöbornas intressefrågor och utvecklingsidéer tillsammans med en handlingsplan. Kommunens ambition är att planen ska vara levande i händerna på Föreningen Högsjödagen, som under ett paraply ska samla Högsjös föreningsliv i bygdegemensamma utvecklingsfrågor. Detta arbetssätt ska stå modell också i de andra kransorterna.
– Det som hänt i Högsjö ska spridas i hela kommunen, i alla ytterområden, säger kommunalrådet Anneli Bengtsson (S).