De principer som KF satte upp gällde bland annat affärsinnehavarnas ställning mot kunderna. De skulle vara mer moraliska. Bland de viktigaste principerna var införandet av förbud mot kredithandel. Kreditköp försatte ofta den fattige i ett slags livegenskap hos den lokale privathandlaren. En annan princip var att vinsterna skulle gå tillbaka till kollektivet.
År 1904 hade KF 57 föreningar i landet. Antalet ökade så att 1920 var man uppe i 920.
I Högsjö bildades kooperationen kallad ”Högsjö Wäl” 1907. Själva affärsrörelsen kom igång 1908.
Ursprunglig lokal var en fiskarbod som skänktes till föreningen. Som lagerutrymme var en visthusbod upplåten. Dessa hus var belägna på Ladugårdsberget, nuvarande Bruksvägen.
Följande personer bildade den första styrelsen: Ingrid Wedin, Anna Olsson, Harald Wedin, C G Sjölin, Gustav Olsson, Witalis Sjölin och Axel Gustavsson.
Första årets omsättning uppgick till 16 500 kronor. Överskottet blev 1 300 kronor. Butiken betjänades till att börja med endast kvällstid men senare anställdes en personal, så att man kunde hålla öppet hela dagarna. Omsättningen ökade och man behövde större lokaler. Man gjorde en framställan till företagsledningen för Schullström & Sjöströms AB med önskemål om ny lokal, vilket beviljades. Ett nytt affärshus uppfördes 1918 med inflyttning 1919. Affärsrörelsen ökade ytterligare och en tillbyggnad tillkom 1939–1941. Byggnaden ökades ut på längden så att det blev tre ingångar till avdelningarna manufaktur, mjölk/bröd, chark och specerier.
Under åren 1957–1958 byggdes fastigheten om och ut och fick självbetjäning. Bland annat tillkom en utbyggnad på ena gaveln för kontor.
Konsum Högsjö hade filialer i Nästorp och Bilsbro. Man ägde en liten lastbil som transporterade varor bland annat från Norrköping, men användes också för filialernas behov av leveranser.
Högsjö Konsumtionsförening tillgodosåg önskemålet om ett konditori i Högsjö. Man satsade 150 000 kronor på ett nybygge som stod klart 1951. Man bakade, hade försäljning, serverade och levererade till filialerna och Högsjöbutiken. Till 1956 i april drev Konsum verksamheten. Efter det arrenderades det ut för att senare sälja fastigheten till Schullström & Sjöström AB. Kaférörelsen och övriga verksamheter flyttade eller lades ner och utrymmena gjordes om till lägenheter. Senare övergick fastigheten i privat ägo.
I likhet med många andra butiker höll sig Konsum med en springschas. Med sin paketcykel sågs han fara fram på samhället allt som oftast. En anställning som springschas var ofta inkörsporten till arbetslivet.
I början av december inföll skyltsöndagen. I dag har vi svårt att föreställa oss att man gick man ur huse för att titta på julskyltning i Högsjö. På den tiden det begav sig, fanns det flera affärer och företag i Högsjö som också skyltade. Hur spännande var det inte när man äntligen fick se vad som dolde sig bakom gråpappret som hemlighöll alla underbara och fantastiska julklappsönskningar.
För barnen anordnade Konsum julfester. Redan 1920 var man igång med detta i gamla Folkets hus. Efter att nya Folkets hus hade tagits i bruk 1960 fortsatte man dansa kring granen där.
Den tidiga förbundsledningen på riksplan, ansåg att man borde få med kvinnorna. Det var ju mestadels de som skötte inköpen till hushållet. Man bildade därför kvinnogillen. Det första kooperativa kvinnogillesförbundet startade 11 november 1906 i Eskilstuna.
”Högsjö Wäl”, kooperativa föreningens kvinnogille här på orten, bildades 23 mars 1918. Första styrelsen bestod av Judit Sjölin, Hilma Wedin, Selma Nymark, Alma Sjölin och Selma Wedin.
Medlemsantalet vid starten var 20 stycken. Intresset var stort och medlemmarna blev fler och fler. Med tiden sjönk intresset så 40 år senare fanns 11 medlemmar kvar.
Gillet hade sina möten till en början i hemmen men senare i gamla Folkets hus men de hade inga pengar att betala hyran med. Därför gjordes en överenskommelse mellan Folkets hus och Kvinnogillet att damerna skulle skura Folkets hus fyra gånger om året som ersättning för hyran.
Under de allra första åren bildades en syförening, men övrig verksamhet var omfattande och damerna deltog i möten av olika karaktär och förde diskussioner. Man lyssnade på föredrag, anordnade samkväm och julfester, hjälpte sjuka och andra behövande med ekonomin och lämnade bidrag till olika föreningar. Vid lantarbetarstrejken 1920 stöttade man ekonomiskt de strejkande. Till Rädda barnen syddes det kläder och så deltog man i kurser anordnade av Kooperativa föreningen.
För att stärka gemenskapen sydde man en ”kvinnogillesuniform”. Den bestod bland annat av förkläde, sjal och ”snibb” till håret.
Stor fest hade man när man i maj 1968 firade sitt 50-årsjubileum i Folkets hus
Praktiskt arbete i Coop-butiken erbjöds kvinnorna. De hjälpte till vid kaffebjudningar och avsmakningsdagar.
I början av 1970 sjönk medlemsantalet och nya krafter lyste med sin frånvaro. Det beslutades att Kvinnogillet ”Högsjö Wäl” hade spelat ut sin roll. De resterande ekonomiska medel som fanns i gillets kassa skänktes till butiken att inköpa pallar så kunderna kunde sitta och vila. Någon pall fanns kvar åtminstone år 2007.
I anslutning till butiken fanns kiosk och bensinmack. År 1966 byggde föreningen, på annan plats, en egen lokal, den nuvarande Cooplokalen, och flyttade in där 1967. I samma byggnad inrättades också post och bank. Både bank och post är sedan länge nedlagda. Den samhällsservicen får man nu via Coop. Lokalerna efter bank och post har omdisponerats och idag är det en pizzeria i en del och Coop har lager i en del. Själva fastigheten ägs numera av Högsjö Service AB.
Det gamla Konsumhuset gjordes om till värdshus. Mycket populärt blev det med söndagsmiddagarna under Ivar och Anna-Lisa Larssons innehav. Många och långväga matgäster sökte sig till Högsjö värdshus för att äta. Senare var Pelle och Lill Inger Andersson krögarpar och värdshuset bytte namn till LIAS. I dag heter krögaren Dick Andersson med ytterligare ett namnbyte på värdshuset till Ditt skafferi.