Merparten av alla flerbostadshus i Katrineholm värms upp med fjärrvärme. Detsamma gäller för skolor, äldreboenden och andra offentliga miljöer. På Tekniska verkens kundlista finns också 700 villor, en dryg tiondel av kommunens småhus om man relaterar till statistik från statistiska centralbyrån. Men alla områden kan inte ansluta sig.
– Fjärrvärmen kom till Katrineholm i början av 80-talet och vi har ett ungt nät i förhållande till städer som byggde sina fjärrvärmenät på 50-talet, säger företagets affärsenhetschef Anna Axelsson.
De isolerade stålrör som leder varmvatten ligger nedgrävda längs med gatorna i stan. Idag finns det nät i större delen av stan, men i kransorter och en del ytterområdena saknas anslutningsmöjligheter.
– Man har börjat inifrån och arbetat utåt.
I stora drag kan man säga att Lasstorp, norra Gersnäs, östra Laggarhult, Talltullen, Genne och bostäder söder om Backavallen saknar nät. När nya områden planeras idag diskuteras fjärrvärme redan på detaljplanestadiet.
– Problemet är att de bygger nya gator innan de säljer tomterna. Vi måste veta vem kunden är tidigt i processen, säger Marcus Mannsbart, avdelningschef för distribution.
Det billigaste är förstås att samordna markarbeten så att fjärrvärmen kommer på plats innan nya områden är färdiga. Tekniska verken ägs av Linköpings kommun och lägger inte ut rör till enskilda fastigheter på spekulation, som fiberleverantörerna ofta gör.
– Vi måste varmhålla rören och det är kostsamt.
Villaägare med närhet till det befintliga nätet kan ansluta sig till en kostnad av 70 500 kronor efter rotavdrag. Det förutsätter att huset sedan innan har ett vattenburet värmesystem. Har man direktverkande el, landar prislappen på det dubbla för en normalstor villa, eftersom ett vattenburet system måste installeras.
Den fasta årskostnaden ligger på 5 600 kronor och därtill betalar kunden i nuläget 67,50 öre per kilowattimme.
– Om det lönar sig eller inte, beror på hur man räknar. Jag värnar mycket om miljön. Att mäta kilowattimmar räcker inte, man måste fundera på hur mycket resurser som har gått åt i produktionen, säger Anna Axelsson.
Hon tar på sig den orange hjälmen för att bjuda på en rundtur uppför alla gallertrappor till kraftvärmeverkets hjärta. Här tillverkas det varmvatten som blir till värme och varmvatten till 1 450 anslutna fastigheter.
– Här finns fem pannor och två reservpannor, säger Anna Axelsson.
Transportörer matar in träflis som till största delen består av returträ från avfallsanläggningar. I en jätteugn eldas fliset så att vatten kokar och driver en turbin som omvandlar kraften till el. Den varma ångan kyls och värmen går vidare till kunden. Askan tas om hand och i skorstenen mäts utsläppen hela tiden för att säkerställa att rökgasfilteringen fungerar som den ska.
– Vi har en väldigt låg påverkan på miljön och eldar bland annat sånt som har slängts på tippen.
Anläggningen är 100 procent fossilfri. Elen som produceras täcker ungefär åtta procent av kommunens elbehov. Det innebär att den som har fjärrvärme även bidrar till en grön elproduktion.
I Katrineholm arbetar 29 personer och det finns bemanning dygnet runt. För fjärrvärmekunderna innebär det service på nära håll om man behöver hjälp med att ställa in sin värmecentral, som i övrigt är automatisk med temperaturgivare inne eller ute.
– Om det inte blir varmt så kanske man behöver fler element eller lufta systemet, säger Anna Axelsson.
