Röken stiger över Bronäs utanför Hälleforsnäs. För en timme sedan startades branden och nu har ladan förvandlats till något som liknar en övertänd stor majbrasa. Ladans ägare står på tryggt avstånd och tittar nöjt in i lågorna.
- Jag är jätteglad att räddningstjänsten kunde hjälpa mig med det här. Det var inget kvar av ladan, den var på väg att ramla ihop, säger Ulrika Broman som nyligen köpt gården Fredriksro.
Två deltidsbrandmän från Malmköping och två heltidsbrandmän från Flen står också och tittar på branden som går helt enligt planen.
- Det här är inget för privatpersoner, det gäller att ha rätt vattenresurser runt omkring och så måste vinden vara rätt, säger brandmästaren Mats Elfwén.
Det är mycket som ska stämma när ett rivningsobjekt ska eldas upp. Byggnaden måste framför allt ligga bra till och även bland annat elsaneras. För att få elda upp den oönskade byggnaden krävs ett tillstånd från kommunen.
- De senaste veckorna är det många som har ringt. Tidigare år har det gått flera veckor mellan samtalen, säger Mikael Boman som är miljöchef på Flens kommun.
En anledning till ökningen av förfrågningar kan vara den snörika vintern som orsakat takras på flera håll. I dag finns ingen tydlig praxis hos kommunen när det kommer till eldning av lador och andra rivningsobjekt. Så länge de uppfyller kraven om att ligga på en säker plats och är sanerade på el är det i regel fritt fram. Men Mikael Boman ser eldning som det sämsta alternativet vid rivning.
- Man får elda det som kommer från växtriket, men vi ska inte tillföra något farligt till naturen.
Röken från tryckimpregnerat virke kan innehålla koppar, krom och arsenik. Vid eldning av byggnader kan även mängder av koldioxid spridas ut i naturen. Mikael Boman har börjat se över andra kommuners krav på eldning av rivningsobjekt som även skulle kunna bli aktuella i Flen.
- Vi har bland annat funderat på om fjärrvärmeverket i Flen skulle kunna ta emot virket och använda det som flis för att få fram energi.