Det var inte direkt tal om ett disciplinerat försvarsspel från något av lagen denna lördagseftermiddag. DFK var mest släpphänt i början. Redan efter någon minut var det dags.
Huddinge lyfte in en frispark som DFK-målvakten Louise Hallgren inte boxade bort tillräckligt långt. Bollen blev istället en passning till en Huddingespelare. 2–0 och 3–0 hann sedan komma innan 30 minuter var spelade.
Då klev Matilda Ekström in i handlingarna från sin vänsterkant. Till att börja med serverade hon Lisa Moberg med ett perfekt slaget inlägg som bara hade att sätta skallen till. Sedan blev det straff för DFK efter att samme Ekström slagit ett inlägg som tog på handen på en Huddingeförsvarare. Slitvargen Helen Eriksson tog hand om den och hon gjorde sedan även 3–3. Även upprinnelsen till det målet började med ett inlägg från Ekström på vänsterkanten.
Helt plötsligt var det utjämnat på Backavallen. Nu täpper nog DFK till svängdörrarna i försvaret i andra halvan av matchen. Nej, så blev det inte, för samma historia upprepade sig direkt. För andra gången var det för tafatt agerande av DFK-spelarna på en fast situation. En lyftning in i straffområdet och åter var det Huddingeledning.
Men DFK skulle ändå få sista ordet. Moralen i laget är det inget fel på. Ida Isgren kvitterade och med några få minuter kvar gjorde sedan Anna Björsson 5–4.
Med tanke på det något vacklande försvarsagerandet får DFK vara nöjt med tre poäng.
Det blev ett segerjubel Backavallen, men någon klan och jubelförställing med anledning av 25-års jubileumet blev det inte. Allt mer eller mindre ställdes in. Inga lag till tremannafotbollen, får få spelare anmälda till veteranmatchen, bara för att nämna några saker, och som lök på laxen var det även för svalt intresse från DFK-medlemmarnma till festen på kvällen.