Den planerade seriestarten sköts upp. KSK hade inte fullt lag till matchen mot Vagnhärad. Därefter tvingades KSK lämna walk over mot Värmbol i DM av samma skäl.
Fyra dagar senare väntade Enhörna på Backavallens konstgräs. Stundtals var det riktigt roligt, men helhetsbetyget dras ned av allt tjafs på planen. Där borde Vingåkersdomaren Nicklas Pettersson ingripit tidigare för att få tyst på spelarna. Då hade han nog sluppit dela ut de flesta av de fem gula korten han delade ut.
Kent Edlund var med rätta osäker på var hans lag står. Enhörna hade lite mer hum efter sin 2–0-seger i första omgången mot Syrianska. Då gjorde KSK vårens kanske bästa match och vann med 2–1 (1–0).
Matchen var halvtimmen gammal när högerbeckan Robin Hämälä med ett markskott mot bortre stolpen ordnade 1–0. 2–0 kom efter en halvtimme av andra när Sanjin Karic lurade sin motståndare, fintade bollen på ena sidan och sprang själv runt på andra och ensam med målvakten säkert bredsidade in 2–0. Då spelade det ingen roll att Enhörna fick reducera med fyra minuter kvar genom Anders Wennberg. Hemmasegern var aldrig hotad.
- Skönt. Det var härligt att se killarna kriga i 90 minuter, sammanfattade Kent Edlund.
Genomgående var KSK starkast och utnyttjade hela planens bredd. Högersidan med Robin Hämälä längst bak och Zackarias Kallberg Modin längst fram är stark, mittbacken Michael Johansson gör ont att möta och han är beredd att ta mycket stryk själv med sin orädda spelstil och på vänsterkanten ska duktiga backen Oscar Eriksson framhållas. Han fick en tuff inledning men spelade upp sig.