Kalklinbanan blir inte byggnadsminne

Sedan 1997 har en mängd intressenter, länsstyrelser, kommuner, Riksantikvarieämbetet, museer med flera, engagerat sig i frågan som i dag den 27 mars 2013 har nått ett beslut. Syftet har varit att bevara kalklinbanan som byggnadsminne.
Linbanan har ett så högt kulturhistoriskt värde att den väl uppfyller alla kriterier som krävs för en byggnadsminnesförklaring konstaterar länsstyrelsen. Men det finns ingen långsiktig lösning för förvaltning och finansiering. Det är skälet till att länsstyrelsen i Sörmland nu har fattat beslutet att kalklinbanan inte byggnadsminnesförklaras.
Linbanan ägs av Nordkalk som använde den fram till 1997. När den togs i bruk 1941 var den världens längsta linbana. Företaget tänker nu riva linbanan. På grund av det ger länsstyrelserna i Västmanland och Sörmland stöd till Kalklinbanans vänner för att dokumentera och förmedla historien kring linbanan.
- I den här situationen är det bra att vi kan ställa upp med medel för att detta viktiga kulturarv ska bli en bestående del av traktens historia, säger Sörmlands landshövding Liselott Hagberg.
Att Kalklinbanans vänner får en summa pengar för dokumentation, och även hjälp av en projektledare, var klart redan förra veckan, enligt Klaus-Jürgen Schmidt som är ordförande i föreningen. Han var ända fram till onsdag förmiddag inställd på att det skulle bli ett ja till byggnadsminnesförklaring.
- Jag fick just veta att det kom ett nej. Vad ska jag säga... jag är helt mållös. Man struntar helt enkelt i svensk industrihistoria. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli nej, säger han.