Turerna var många innan Hans Gabrielsson fick dela soptunna med grannen.
Mitt ute i Granhedsskogen bor Hans Gabrielsson. Efter att ha passerat bommen är det drygt två kilometer gropig grusväg till hans stuga. Sommartid finns grannar några svängar längre bort på grusvägen. Vintertid är han ensam.
Sedan länge, och efter många turer, delar han soptunna med en granne vid asfaltsvägen. Trots att de delar på kärlet betalar de varsin grundavgift för renhållning. En taxa som höjts från 1 120 till 1 360 kronor om året. En höjning som fick Gabrielsson att protestera hos både Sörmland vatten, som ansvarar för sophämtningen, och Katrineholms kommun, som bestämmer taxorna.
– De senaste två åren har jag slängt tre påsar i grannens tunna. Det är inte rimligt att jag ska betala 1 360 kronor om året för det.
I ren ilska beställde Hans Gabrielsson hem ett eget sopkärl.
– Jaha, nu har den kommit, säger han när vi går till platsen där ett gäng gröna soptunnor står uppställda.
Nu när Hans Gabrielsson inte längre delar soptunna med grannen måste sopbilen åka fem kilometer extra 18 gånger om året.
De andra kärlen töms bara under sommaren, de tillhör fritidshusen.
– Jag förstår inte hur de ansvariga tänker. Nu när jag har egen soptunna måste en lastbil åka fem kilometer grusväg 18 extra gånger varje år. Chauffören måste hoppa ur bilen tre gånger, öppna bommen, kontrollera min tomma soptunna, åka tillbaka och stänga bommen efter sig. Det tar minst en halvtimme. Då har man inte miljöns bästa i tankarna.
Hans Gabrielssons livsstil skulle kunna stå modell för en äkta miljöhjälte enligt Sörmland vattens modell. Deras avfallstrappa är byggd på EU-direktiv och har fem steg. Det som är högst i trappan är också bäst för miljön. På plats ett kommer minimera, följt av återanvänd, återvinn material, återvinn energi och i sista hand deponering.
De gamla soptunnorna stod utanför tomten, den nya står 100 meter bort. "Jag vet inte vems de här gamla är", säger Hans Gabrielsson.
Hans Gabrielsson konsumerar bara det han verkligen behöver. Senast han handlade nya kläder var förra året, ett par jeans, några skjortor och t-shirts. I år har han fyndat två slipsar på en loppis i Mellösa. Han källsorterar, och tidningspapper, plast-, glas- och metallförpackningar lämnas vid återvinningsstation. Matrester blir till hundmat eller går tillbaka till naturen, och brännbart eldas upp i vedspisen. Batterier, trasiga lampor och annat miljöfarligt avfall åker han till Vika återvinningscentral med.
– Några grovsopor har jag aldrig. En soptunna räcker för mig och grannen, och det borde också räcka att vi tillsammans betalar en grundavgift, säger Gabrielsson.
Helen Sylvefjord, verksamhetschef för kommunikation och kundservice på Sörmland vatten.
Helen Sylvefjord, verksamhetschef för kommunikation och kundservice på Sörmland vatten, förklarar att de bara följer kommunens avfallsföreskrifter när både Hans Gabrielsson och hans granne betalar varsin grundavgift – trots att de delar soptunna.
– I andra paragrafen punkt nio står det att hushåll som delar kärl ska betala varsin grundavgift, men delar sedan på hämtnings- och behandlingsavgift, säger hon och tillägger, att även kunder som har uppehåll i sophämtningen måste betala grundavgiften.
Förutom sopkärl ingår flera tjänster i grundavgiften: tillgång till återvinningscentral, hämtning av grovavfall, mobil insamling av farligt avfall, möjlighet att lämna returpapper på återvinningsstationen. Grundavgiften ska täcka kostnader för bland annat planering, utveckling, information, administration, kundservice och fakturering.