I dag består gården i Floda socken av 340 hektar åkermark och 100 hektar betesmark. Här går under betessäsongen gårdens omkring 70 dikor med sina kalvar, som förutom rekryteringen slaktas efter 14 respektive 22 månader. Kvigkalvarna växer långsammare och går kvar längre. Hela djurbesättningen och halva åkermarken brukas ekologiskt. Djuren är av raserna Hereford och Charolais, samt korsningar.
Kylestorps syn på gårdsstödet är klar:
– Det skulle inte gå att driva jordbruk utan gårdsersättningen. Man hade odlat de bitar som var någorlunda bra, resten hade blivit granskog. Den biologiska mångfalden hade drabbats, helt klart.
Före EU-inträdet den 1 januari 1995 var läget kärvare för lantbrukare, säger han.
– Det var det. Mjölk och spannmål gick nog hyggligt, det var säkra pengar. Men jag tänkte inte på att lägga ned.
2007 slutade Kylestorp med mjölkproduktion.
– Det blev jobbigt helt enkelt och jag behövde investera nytt. För många funkar det så att man har mjölkdjur, lägger av med det, har köttdjur och sen trappar man ned när man blir äldre och har spannmål.
När "det nya gårdsstödet" från och med i år börjar införas tror inte Ingvar Kylestorp att skillnaderna blir så stora för den egna gården. Även om inte allt är klart än har han en aning om hur det kommer att bli:
– Gårdsstödet kommer att sjunka med 50 procent. Men det införs ett nytt förgröningsstöd, som handlar om att jordbruket ska vara mer aktivt. Det beror på arealen hur många grödor man ska odla, för mig blir det tre grödor. Förgröningsstödet är på 30 procent och det kommer att bli ytterligare någon kopeng. Jag kommer upp i det jag fått förut, nästan.