Elen slås ut en längre tid, en omfattande skogsbrand härjar eller en katastrof av annat slag slår hårt mot Flens kommun. Det finns ett flertal scenarior där de boende i Flens kommun kan bli i behov av stöd och hjälp. Ett sådant stöd är kommunens trygghetspunkter. En trygghetspunkt är en plats där kommuninvånarna, förutom krisstöd, kan larma 112, få information, enklare sjukvård, möjlighet att vila och få mat och dryck.
Flens kommun har inte haft några trygghetspunkter fram till nu, i juni nästa år ska dock kommunen vara utrustade med fem stycken.
– Det är lite olika från kommun till kommun, vissa har haft det i flera år medan vissa är precis i starten, säger Lisbeth Brevig som är ordförande i Civilförsvarsförbundet i Flen.
Lisbeth Brevig är med i den grupp som tillsammans har arbetat fram vilka platser som ska vara kommunens trygghetspunkter och vad det innebär. Hon har verkat för att få till stånd detta i många år och är lättad över att det nu är på gång.
– Jag har tjatat om det här med kommunen i åtta år och ett antal kommunala tjänstemän har hunnit passera revy. Den säkerhets- och beredskapssamordnare kommunen har nu har verkligen satt detta i verket, säger Lisbeth Brevig.
De fem trygghetspunkterna är Stenhammarsskolan i Flen, Bruksskolan i Hälleforsnäs, Malmaskolan i Malmköping, Bettna skola och skolan i Sparreholm. Platser dit kommuninvånarna lätt ska kunna ta sig om någonting stort inträffar.
– Det kan till exempel handla om en stor olyckshändelse där vi behöver få undan folk i närheten fort, säger Lisbeth Brevig.
Det politiska målet var att arbetet skulle vara klart vid årsskiftet, men tidsplanen har ändrats. Nu är målet att allt ska vara klart i juni nästa år. Det som återstår innan trygghetspunkterna är aktiverade är att se över behovet av utrustning och ha genomgång med ansvariga rektorer och personal på skolorna.
– Det tar sin tid, det kan till exempel handla om vilken utrustning det ska finnas i lokalerna. Har alla reservel eller måste det köpas in? Hur många mikrovågsugnar måste det finnas?, säger Lisbeth Brevig som också trycker på vikten av att man som privatperson är förberedd.
– Alla ska kunna klara sig i 72 timmar, helst en vecka och vara förberedda på det, säger Lisbeth Brevig.
Kuriren har sökt Flens kommuns säkerhets- och beredskapssamordnare Anton Cortinovis utan framgång.