I mitten på juni i år meddelade Volvo att de kommer att flytta sin verksamhet från Drottninggatan i centrala Flen till Taljaområdet. Samtidigt klubbade fullmäktige igenom kommunens köp av Volvotomten för 74 miljoner kronor.
Senast den 30 november i år ska affären vara helt klar och det sista kvartalet nästa år är prognosen att kommunen kan ta tomten i besittning. Det finns planer på att låta bygga upp emot 350 lägenheter på platsen, men innan det arbetet tar sin början har kommunen en lång väg att gå. Detaljplanen måste ändras från industri till bostad, en inte helt enkel manöver.
– Det är en spännande utmaning och en attraktiv plats, konstaterar Karin Tibbelin som är plan- och exploateringschef i Flens kommun.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en ny detaljplan och det första steget är att genomföra en utredning om betydande miljöpåverkan. Skulle en sådan undersökning visa på att marken är allt för förorenad kan det omöjliggöra bostadsbyggande på platsen.
– Volvos tidigare utredningar har inte visat på några omöjliga föroreningar. Just nu ser jag bra på möjligheterna men vi är väl medvetna om problemen när det gäller detaljplanen för Coop-fastigheten. Det är en hel del utredningar som måste göras, säger Karin Tibbelin.
Det stora problemet med Coop-fastigheten, där Sofielunds fastigheter länge velat bygga bostader, är att den ligger för nära glassfabriken där hanteringen av ammoniak innebär ett omfattande riskområde.
– Volvo ligger lite längre bort ifrån glassfabriken och det gäller att placera och utforma bebyggelsen på rätt sätt. Kraven är stora och det gäller att vi är jättetydliga i vår utredning, säger Karin Tibbelin.
Kan en ändrad detaljplan för Vovlotomten även komma att påverka Coopfastigheten?
– Det kan det kanske göra, jag vet inte. Vi håller till viss del på med den detaljplanen också. Det förs konstanta dialoger med glassfabriken när det gäller frågorna om risker.
Förutom miljöutredning och risken med glassfabriken ska det genomföras samråd med grannar och dessutom finns det kulturhistoriska byggnader, i form av kontorbyggnader och industribyggnader i tegel, att ta hänsyn till på platsen.
– Jag tror att det kommer att ta minst ett och ett halvt år innan vi vet bättre vilka förutsättningar vi har, säger Karin Tibbelin.