I förra veckan skrev tidningen om den skarpa viltvarning som eftersöksjägaren Kaj Rehnholm gav kring väg 55 mellan Flen och Malmköping.
En som på nära håll upplevt hur en krock med en älg känns är Stefan Nilsson från Malmköping.
Han ifrågasatte säkerheten på vägen efter sin olycka i februari och ställer sig fortfarande frågande till varför ingen förändring skett på vägsträckan som den senaste tider drabbats av flera viltolyckor.
– Jag har skrivit till Trafikverket och de har gjort en utredning, det gör de efter varje olycka men jag antar att det bara är ett kortare telefonsamtal. Men jag undrar varför det inte händer något, viltstängsel vore på sin plats där vid bergen tycker jag, säger Stefan Nilsson.
Efter hans första kontakt med Trafikverket har de fortsatta försöken att nå dem varit fruktlösa.
– Det är irriterande när min kontaktperson på Trafikverket inte svarar, säger Stefan Nilsson som klarade sig från kraschen utan allvarligare skador.
Svevia är entreprenören som än ansvarig för driften på sträckan. Företaget driftar det befintliga vägnätet och jobbar på uppdrag av Trafikverket, men det är inte upp till dem att besluta om viltstängsel.
Däremot kan de göra andra åtgärder, något som skedde i fredags.
– Det var någon förare som hade sett vilt där så vi ställde ut en tillfällig älgskylt. Det gör vi ibland och de brukar vara uppe ett par dagar, säger Glenn Svedin från Svevia.
Skyltarna står i närheten av Grinda Säteri i södergående riktning och vid avfarten mot Fornbo i norrgående men väg 55 är inte tillräckligt farlig för att ett viltstängsel ska sättas upp.
När vägsträckningen genom bergen mellan Flen och Malmköping skulle byggas gjordes en vägplan. Planen kan liknas vid en detaljplan inför ett husbygge och den måste till innan en väg byggs eller byggs om.
– Vägplanen är en demokratisk process där markägare och andra som vägen berör får säga sitt. Viltstängsel behandlades i planen men det bestämdes att det inte ska vara det vid den här vägen, säger Roger Pettersson, åtgärdsbeställare på Trafikverkets region öst.
För att sätta upp ett viltstängsel skulle det alltså krävas en ny vägplan vilket är en stor process. Den gällande vägplanen togs i bruk för sju år sedan.
– Skulle alla vägar i Sörmland ha viltstängseln skullle det låsa in viltet och det hindar dem från att passera, säger Pettersson.
Huruvida ett viltstängsel kan bli aktuellt eller inte avgörs av hur hög trafik och hastighet en väg har och hur stor risken för dödsolyckor är.
– Där det är höga hastigheter och mycket trafik som på motorvägar skräms viltet bort. På vägar med lite trafik är det mycket större risk. Vårt uppdrag är att minska dödligheten och konflikten med viltskador är att de ofta orsakar lindrigare skador och plåtskador. Man gör en samhällsekonomisk analys och tittar på statistik över hur många allvarliga olyckor man kan beräknas förhindra, säger Roger Pettersson.