Sommaren 2003 var Rebecca, då med efternamnet Sinkkonen, 18 år. Hon hade fått stipendium och skulle bo ett år i ett land där hon inte kunde språket. Men Brasilien var hennes förstahandsval just för att hon ville lära sig ett helt nytt språk. Rebecca hamnade i staden Mogi Das Cruzes som ligger 40 minuters bilfärd från São Paulo. Där bodde hon i olika värdfamiljer och gick i skola.
- Staden har ungefär 400 000 invånare och jag är glad att jag hamnade där och inte i någon av de större städerna som São Paulo eller Rio. Jag är ju van vid mindre platser efter att ha bott i Sparreholm och Flen.
Rebecca trivdes bra och lärde sig att prata portugisiska. Åter i Flen var hon hemma i några månader innan hon tog beslutet att flytta till Mogi Das Cruzes.
- På utbytesåret träffade jag en kille och om vi skulle fortsätta vara tillsammans gällde det att jag flyttade dit.
Sedan dess har hon bott i Brasilien och är i dag gift med Renan Kiyokawa, killen som hon blev kär i under utbytesåret.
- Det är klart att det var ett svårt beslut att flytta för jag har ju hela min familj här i Flen. Samtidigt tycker jag att det är värt det. Det går att resa fram och tillbaka och hälsa på varandra.
Rebecca brukar träffa familjen en gång om året och när hon själv hälsar på stannar hon en månad. Denna gång är hon i Flen till den 10 augusti. Då hinner Rebecca bland annat fira sin 25 årsdag den 24 juli.
”Lika mål”
I Mogi Das Cruzes bor Rebecca i hus med maken och två hundar. Hennes man jobbar som mäklare och själv studerar hon till biomedicinsk analytiker på ett universitet i staden.
- Det liv jag lever nu skiljer sig inte så jättemycket mot livet i Flen. Visst bor jag i en mycket större stad och det är ett högre tempo. Brasilianarna är ett hårt arbetande folk där många arbetar på dagarna och studerar på kvällarna. Men människor har ganska lika mål i livet oavsett var man bor.
I Brasilien är det enligt Rebecca vanligt att ha en eller till och med två högskoleutbildningar. Det kan vara svårt att få arbete.
- Men jag tror att om man ligger i och är framåt så kan man hitta jobb.
Språket är nyckeln
Efter att ha bott där några år har hon också hunnit få vänner.
- Jag har en fördel av att jag är annorlunda, att jag är utlänning och blond. Brasilianarna är nyfikna och det är inte svårt att få kontakt. Men man måste kunna portugisiska, annars blir det svårt att lära känna folk.
I dag talar hon språket obehindrat och det är portugisiska och inte engelska som hon pratar med maken. Planen är att bo kvar i Brasilien.
- Så länge min man har jobb och vi kan leva bra i Brasilien blir vi kvar där. Men min man har inget emot att flytta till Sverige.