Halon över vinterlandskapet fångad av Flensbon Anna Pettersson.
Många var blickarna och kamerorna som i förundrat riktades mot vinterhimlen i lördags. Och nog såg det ut som att det fanns mer än en ljuskälla över Flen på lördagsförmiddagen, vilket brukar kallas vädersol eller bisol. Meteorologen Ulrica Sievert på SMHI nöjer sig dock med att kalla himlaspelet för ett halofenomen.
– Det uppstår ofta på vintern när man har tunna, höga slöjmoln uppe i luften. Molnen består av små iskristaller som fungerar som ett slags prisma, så att ljuset bryts på det sätt som det har gjort i bilden, säger hon efter att ha tagit en titt på Eva Eriksson bild.
Enligt legenden ska det vittna om guds vrede och ond bråd död, är det något du känner igen?
– Haha, nej, och det är inte särskilt ovanligt att man får se något sådant här ljusfenomen under vintern, säger Ulrica Sievert.
För Flensbon Stephanie Lagbo, som var en av de som förevigade lördagshimlen, var det inte heller första gången hon såg en halo.
– Jag tycker om allt som har med solen och månen att göra och tar kort varje gång jag ser sånt där. Man blir glad när man ser det, säger hon.
Ett relaterat och något synligare väderfenomen är de två ljusringar – mångårdar – som emellanåt syns sluta sig runt månen på natthimlen. Ljusfenomenet kallas för bimåne och uppstår på samma sätt som vädersolen som skymtades över Flen under lördagen. Med skillnaden att det är månljuset snarare än solljuset som reflekteras i iskristallerna uppe i slöj- och fjädermolnen.
Iskristaller i slöjmolnen ger solljuset spridning.