David Hansson är bebyggelseantikvarie på Sörmlands museum.
Just nu pågår detaljplanarbetet för området Gårdsjöstrand i Flen där Svea fastigheter ska bygga äldreboende, gruppbostad och lägenheter. I samband med det arbetet har Sörmlands museum yttrat sig. De har inget att invända mot byggplanerna, däremot är de kritiska till att de inte fick mer att tycka till om i steget innan.
– Jag åkte förbi skolan innan den revs och såg att den låg öde, sedan dess har vi inte fått höra någonting. Tills nu, säger David Hansson, bebyggelseantikvarie på Sörmlands museum.
Han anser att rivandet av Söderskolan skedde på ett sätt som inte gav medborgarna eller Sörmlands museum chans att tycka till. David Hansson tycker att kommunen borde ha haft en planprocess innan skolan revs istället för efter.
– Kommunen har ingen skyldighet att fråga oss, vi finns som en rådgivande instans, på det sättet har de inte gjort något fel. Men den större frågan handlar om delaktighet, att alla ska få vara med och tycka till om sin närmiljö. Här har man tappat ett moment.
Att kommuner går fort fram och river byggnader de själva dömt ut utan att rådfråga Sörmlands museum först händer då och då menar David Hansson.
Söderskolan är i dag endast ett minne blott. I stället ska det byggas äldreboende, gruppbostad och lägenheter på platsen.
– Jag upplever att flera kommuner tycker att vi är lite av en bromskloss. Flens kommun skulle kunna ha skickat rivningslovet på remiss till oss. Då skulle vi kunna yttra oss och på så sätt göra frågan lite mer allmän. Men de valde att riva först.
Söderskolan ritades av Lars Malm och Georg Miskar 1959 och när den invigdes 1961 var Svenska Dagbladet på plats för att skriva om Sveriges då modernaste skola. Att Söderskolan var en skola i framkant tyder även en artikel i Dagens Nyheter från den tionde oktober 1963 på. "Mora och Flen har de bästa skolorna" är rubriken till artikeln som inleds med att Skolöverstyrelsen på den tiden skickade utländsk expertis till Mora läroverk och Söderskolan i Flen för att "studera den mest elevvänliga och funktionsriktiga skolmiljö som Sverige har att visa upp".
Söderskolans förskola, som syns i bakgrunden, finns kvar. Men Söderskolan är riven.
– Att skolan i början av 1960-talet ansågs vara ett av de bästa exemplen i landet på hur en skola skulle utformas, är ju ganska otroligt egentligen. Här kan man därför tala om både arkitektoniska, miljöskapande och samhällshistoriska värden som nu gått förlorade, säger David Hansson.
Det var inte bara klassrum och korridorer som var väl genomtänkta, trädgårdsarkitekten Walter Bauer anlitades för att utforma utomhusmiljön.
– Bara det faktum att man anlitade en trädgårdsarkitekt för att utforma skolgården säger något om hur viktig man ansåg att den var, säger Hansson.
Trädgårdsarkitekten Walter Bauer anlitades för att utforma utomhusmiljön när Söderskolan byggdes.
David Hansson känner en oro över att skolbyggnader från 1900-talets mitt är hotade. Det handlar ofta om byggnader som är gjorda specifikt för att användas som skolor och som därför är svåra att anpassa till annan verksamhet. Skolorna är dessutom mer anonyma än de mer pampiga byggnaderna från innan den stora byggnadsexpansionen 1920. De saknar ofta, precis som Söderskolan, skydd i detaljplanen.
– Men även byggnader utan skydd i detaljplanen kan ha kulturhistoriskt värde. Jag upplever att det ofta kan gå fort att döma ut en byggnad bara för att den är gammal och inte fungerar längre. Istället borde man tänka ett varv till om man inte kan använda den till något annat. Ännu mer nu när vi ska spara på våra resurser.