Gul kantarell, trattkantarell och stensopp. Nog går det att mätta magen med hjälp av skogen skafferi, men ju bättre koll man har desto större utbud av möjliga matsvampar har man.
– Omkring 10 000 arter kan man hitta här i våra skogar, av dem är ungefär hundra vad man kallar "bra matsvampar". Men flera tusen är potentiellt ätliga, säger svampexperten Patrick Björck från Skebokvarn och fortsätter:
– Det innebär att man inte mår dåligt av att äta dem, men det behöver inte betyda att de är goda för det.
Han är frustrerad över de senaste veckornas väder.
– Som vanligt blir vi mobbade här i östra Svealand, det är och förblir den torraste platsen, säger han.
Vill man ändå ge sig ut på jakt bland mossa, grenar och blad gäller det att leta reda på platser med så bra förutsättningar som möjligt, där den starka solen inte lyckats leta sig in helt.
– Man får söka sig ner där det finns markvatten. Det finns ju rätt gott om vatten i Sörmland och runt vattnet finns det svamp, säger Björck.
Dessutom kan man här och var hitta områden med gul kantarell som breder ut sig och bjuder på vad Björck kallar ett "halleluja-moment", då man kan plocka korgen full i närmast ett svep.
Han är dock nöjd över att ha hittat en hel del gul strävsopp i år.
– Den är för sällsynd för att äta, det vore som att göra omelett på pilgrimsfalksägg.
Så vad gör man när man hittar en sådan svamp?
– Man oh:ar och ah:ar och prisar att de finns innan man rapporterar in fyndet till artportalen.
Tillsammans med Eskilstunabon Aleks Tudzarovski driver han Facebookgruppen Svamp-klapp, Europas största svampforum. Gruppen består av drygt 60 000 medlemmar och årets pandemi har ökat den redan stora tillströmningen. Även kring själva svampskogarna har Corona satt sina spår, vilket inte är odelat positivt.
– Plötsligt står det parkerade bilar överallt. Man kommer inte ut i naturen. Det här börjar bli ett problem. Folk börjar bomma in sig.
Han menar att markägare drabbas av att folk "fulparkerar", ställer sig i vägen och kastar sopor i naturen och därför låter stänga av sina vägar exempelvis genom att sätta upp vägbommar.
– Det är klart att de blir sura och bommar igen. Men det är jättetråkigt. Ju fler som gör det, desto mer ökar trycket på de tillgängliga vägarna. Här behöver man göra en folkbildningsinsats i vikten av att visa hänsyn, tycker Patrick Björck.