– Välkommen att smaka, hälsade Tedros Habtezion och bjöd alla gäster på enjera.
Ur sitt nyvunna svenska ordförråd beskrev han ingredienserna och hur det går till att laga enjera. Sedan klev hans studiekamrater med rötterna i olika delar av världen fram och berättade, på svenska, om maten från landet de kommer ifrån.
På bordet stod maträtter från Irak, Kenya, Somalia, Kina, Vietnam och Eritrea. Strax var terminsavslutningen ett matkalas.
Framför läraren Arezo Amirfaridi i Sfi-klassen (svenska för invandrare)bänkade sig tidigt i höstas personer från sex olika länder. Mat blev den klassens gemensamma ämne när det nya språket skulle vinnas.
– Det är första men inte sista gången vi använder den här modellen. Dom har fått utveckla det nya språket utifrån något som står dem nära, säger Arezo Amirfaridi.
I klassrummet och framför datorn - successivt har deltagarna närmat sig svenska språket både i tal och skrivit. På bordet stod i går inte bara maträtterna. Där låg också en receptsamling som resultat av klassens gemensamma specialarbete i svenska.
Vid borden diskuterades en idé som skulle sätta Flen tydligare på svenska matkartan. I Flen finns ett internationellt matkunnande som blev tydligt i går. Borde inte det få avspeglas på lunchrestaurangernas matsedlar?
Kristina Ljung, rektor vid AUC, kunde nöjd njuta av maten och lyssna till språkutvecklingen:
– Sfi är en del av introduktionen där det också ingår data- och samhällskunskap. Deltagarna erbjuds sedan olika tillval där teori och praktik blandas. Det kan vara inom vård, barnomsorg, mat eller industri.
Hur länge sfi-studierna pågår är individuellt.
– Några går sex månader medan andra blir kvar i två år. Det beror helt på utbildningsbakgrund.