Ersättningen politikerna får för sina tjänster varierar ganska mycket, dels inom kommunen men även jämfört med grannkommunen Katrineholm.
Inför varje mandatperiod tar en arvodeskommitté fram vilka nivåer som ska gälla för de nästkommande fyra åren. Kommunfullmäktiges ordförande Stefan Zunko (S) är med i kommittén.
– I Flen har vi försökt hålla nere nivåerna så mycket som möjligt. Det är en svår fråga med tanke på att vi har människor med väldigt högavlönade jobb som inte får igen vad de förlorar på sitt jobb och vi har dem som inte har lika hög lön. Alla ska ha en möjlighet att verka i en demokrati och vi försöker lägga nivåerna därefter.
Kommittén förhåller sig till vad en riksdagsledamot får och sätter en procentsats därefter, 2016 är riksdagsarvodet 62 400 kronor per månad.
I Flen är det bara kommunalrådet Jan-Erik Larsson (S) samt oppositionsrådet Thomas Norander (M) som har politiska uppdrag på heltid. Larsson får 95 procent av riksdagsarvodet, 59 280 kronor, och Norander får 80 procent, 49 920 kronor.
– Vi har dragit ner nivåerna inför denna mandatperiod. De pengarna man sparar hamnar i kommunalbudgeten och går till annat, säger Stefan Zunko.
En gruppledare i Flens kommunfullmäktige får sju procent av riksdagsarvodet, i kronor räknat 4 368. Det kan jämföras med Katrineholm där gruppledararvodet varierar mellan 20 och 30 procent. Invånarmässigt är Katrineholms kommun ganska exakt dubbelt så stor som Flens men enligt Stefan Zunko spelar det liten roll.
– Arbetsuppgifterna blir inte mindre bara för att man har färre invånare, vi måste ha alla funktioner. Det är oftast en bedömningsfråga och man jämför med andra kommuner. Det är också mycket arbete som gruppledare som inte räknas in, man ska vara med på möten på kvällar, delge information och en massa uppdrag.
Arvodena är statiska och ändrar sig inte även om det politiska uppdraget gör det.
– Uppdragen i olika sammanhang kan skifta, till exempel i socialnämnden har det tillkommit en del, där kanske arvodet ligger i underkant men det ska mycket till om man ska ändra arvodena under mandatperioden. I stora drag är jag nöjd med våra arvoden, säger Stefan Zunko som inte upplevt något större missnöje kring nivåerna.
– Mellan varven kommer det ett och annat resonemang kring dem, vissa tycker de har för lite men inför varje ny mandatperiod har man möjlighet att påverka dem.
30 procent i Katrineholm kan också jämföras med Vingåker, där ges noll kronor i ekonomisk ersättning till gruppledarna.
– Det togs bort för att antal år sedan, det kan man tycka är lite tokigt men vi har lärt oss att leva med det. Men som gruppledare är man oftast vice ordförande i någon nämnd och då har man några kronor där, säger Gunnar Österberg, Centerpartiets kretsordförande i Vingåker.
Tidningen ringde till de olika gruppledarna i kommunen för att få deras syn på ersättningsnivåerna och åsikterna går isär.
I rundringningen inkluderades inte Socialdemokraternas Jan-Erik Larsson och Moderaternas Thomas Norander då de redan sitter på heltidsuppdrag och får ersättning för det i stället för gruppledarersättning.
Berit Hyllbrant är gruppledare för Liberalerna.
– Jag tror att Flens politiker är bland de sämst betalda och oavsett storlek på kommun har man samma typ av uppdrag. Det är oskäligt att man ska ha mycket lägre ersättning för att man jobbar i en liten kommun. Man är lite jävig i sin egen fråga men med tanke på de uppdragen jag har kan jag helt klart säga att det är orättvist, säger Hyllbrant och tycker det är viktigt att frågan lyfts i ett tidigt skedde.
– Man får leva med det här nu och försöka förändra till nästa val men då bör man titta på det innan valet. Efter valet är det för sent.
För den som sitter i olika utskott, beredningar eller har andra politiska uppdrag tillkommer ersättningar. I praktiken skulle en gruppledare med flera uppdrag kunna samla på sig flera olika inkomstkällor.
– I vårt parti har vi varit noga att dela på uppdragen och jag blir bara gruppledare för att det ska bli så rättvist som möjligt, säger Berit Hyllbrant.
I motsats till Hyllbrant vill Vänsterpartiets Kaj Johansson inte höja nivåerna.
– Kommunens kostnader för det politiska arbetet måste ligga kvar, däremot kan vi tänka oss en viss omfördelning av systemet, säger Johansson som heller ser att mer tid läggs på personliga möten.
– Vi tycker det är viktigt att ledamöterna är ute i verksamheterna vi har ansvar för, att man inte bara går på möten och fattar beslut. I dagsläget har du bara vissa möjligheter att besöka verksamheterna men det är en sådan viktig sak så om något ska ändras är det att flytta pengar från politikerersättningarna till att vara ute mer, säger Kaj Johansson som också framför en synpunkt han menar skulle ge en rättvisare fördelning av pengarna.
– Arvodet och många av de andra ersättningarna grundar sig på utvecklingen av riksarvodena. Kommunalråd, kommunfullmäktiges ordförande och oppositionsrådet har en viss procent men vi vill hellre koppla dem till löneutveckling av till exempel kommunals anställda. Det vore en mer rimlig koppling men det är en annan fråga.
Roger Tiefensee är Centerpartiets gruppledare, hans syn på ersättningsnivåerna kan konkretiseras till två punkter.
En återgång till den högre procentsatsen av ersättning, 10 procent, som fanns den förra mandatperioden samt att se över om antalet ledamöter i kommunfullmäktige är optimalt.
– Om man är gruppledare och har ett arbete, vilket är typiskt för deltidspolitiker, det blir det svårt och varken det ena eller det andra. Jag tror på tio procent, då skulle gruppledarna kunna planera mer och göra ett vettigare jobb.
Flen har 45 ledamöter jämfört med till exempel Vingåker där 31 ledamöter ryms i kommunens högsta beslutsorgan.
Inför mandatperioden gjordes förändringar i den politiska styrningen där bland annat nämnderna stuvades om.
– Den organisationen ska utvärderas och jag tror det är kommunfullmäktiges presidium som ska ta initiativ till det. Nivåerna ligger kvar under mandatperioden och för att inte lägga mer pengar på politiken men ge dem som är verksamma bättre förutsättningar tycker jag man ska titta på antalet ledamöter. Jag tror det skulle innebära en vitalisering av fullmäktige där fler är med och deltar i debatten, säger Tiefensee som också tror att en mindre mängd ledamöter som delar på samma ersättning skulle ge en starkare opposition.
– Gruppledarrollen är viktig, nu har vi en budgetberedning med bara majoritetspartier som träffar oppositionen och informerar om läget. Men oppositionen behöver tid och möjlighet att förberedda sig och producera alternativa förslag. Det är en viktig roll för en kommun att ha en aktiv opposition.
Anna Jernemalm (KD) har inte gått att nå, inte heller Göte Nilsson (SD) eller Miljöpartiets gruppledare Cecilia Friis har varit anträffbara för en intervju.