Hon beskriver den komplexa bilden av hederskulturen

Hederskulturen är djupt rotad i många samhällen och tar sig många olika uttryck. Men den bärande balken är kvinnoförtryck och ojämlikhet där en självständig kvinna som inte kontrolleras anses kunna dra skam och vanärad över släkten.

– Hederskulturen kommer inte från en religion eller från ett geografiskt område, den handlar inte om etnicitet. Den förknippas alltid med sexualiteten, man ger sig på kvinnor och homosexuella och har förväntningar på pojkar och män att ta vissa saker i arv och de växer upp i en miljö att de ska beskydda sina systrar och döttrar vilket också är en form av förtryck. I Sverige lever hederskulturen kvar när det handlar om homo- och transsexuella, säger Delvin Arsan och beskriver hederskulturen som förväntningar på könsroller där avvikande tystas ner och fryses ut.

– Det har skapats kulturer i samhällen baserat på heder, man är väldigt mån att leva efter det men det pratas inte om det. I Mellanöstern och Nordafrika är dessa väldigt mycket baserade på heder när det kommer till kvinnans roll. Det har gjort att hon förtrycks väldigt mycket och blivit inlåst i ett mönster som begränsar henne.

Konflikterna kommer när kvinnan kräver sina rättigheter.

– Skolorna där är segregerade och när hon blir äldre och vill plugga vidare ifrågasätts hon om hon ska vistas utanför huset själv och börja prata med pojkar. Där kommer hedern in som argument, samma när de ska söka arbete. Hedern har olika ansikten och det är vad jag försöker kartlägga genom personliga berättelser.

På sina resor har hon mött många kvinnorättskämpar, soldater som inte syns.

– Går det bakåt för att islamisterna tagit över? Nej, sa de, de är högljudda och sitter på viktiga positioner, vi som kämpar emot strukturerna är många.

Hederskulturen är svagare i moderna, progressiva länder men vad som håller den levande tycker Delvin Arsan är viktigare än att den de facto existerar.

– Fattigdomen är en extrem faktor, segregering och förtryck av minoriteter, konflikter, brist på säkerhet, diktaturer, patriarkala strukturer. När det inte finns en stat som tar sitt ansvar väljer folk att utgå från extrema traditionella kulturer. Där förstärks kulturen och blir den enda lagen som finns.

För någon uppväxt i dessa förhållanden kan det svenska samhället te sig svårt.

– Men det handlar inte om en krock med den svenska kulturen, det är en krock med modernitet och utveckling och hur man ska anpassa sig om man aldrig levt i ett samhälle där man varit delaktig.

Hur motverkas hederskulturen?

– Det måste finnas kontinuerlig politisk, säkerhetsmässig och ekonomisk stabilitet. Och man måste skapa jobben och förutsättningar för att kvinnan ska kunna bli jämlik. Det går inte bara att familjen bestämmer sig för att bli liberala när allt annat är låst. I Sverige pratar ingen om de gråa zonerna av förtryck som är mycket farligare än våldet. Våldet sker i mycket mindre skala än förtrycket och man måste förstå vart det kommer i från och det behövs konkreta insatser. Jag tror Sverige har mycket att lära sig om att jobba med hederskultur genom att titta på hur man gör i Mellanöstern, där hittar man svaren.

Det ligger på länsstyrelserna i landet att stödja insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt när unga gifts bort mot sin vilja.

Elin Schelin är handläggare för frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck vid länsstyrelsen i Södermanlands län.

Vilka insatser görs?

– Exempel på insatser i närtid i länet är att länsstyrelsen i december anordnar en föräldraskapsstödskonferens för yrkesverksamma som i sitt yrke kommer i kontakt med föräldrar, där hedersrelaterade frågor kopplade till föräldraskapskap gällande tonårsföräldrar kommer att vara ett pass under dagen. Vi kommer också att vara delaktiga i en nationell kampanj som syftar till att informera om lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap. Länsstyrelsen Östergötlands län och Migrationsverket har precis nyligen lanserat en webbaserad utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningen är riktad till yrkesverksamma inom samtliga verksamheter som arbetar med sociala frågor. Det är baskunskap som är relevant för yrkesverksamma som kommer i kontakt med barn och unga samt vårdnadshavare.

Är kunskapen om ämnet för dålig bland myndigheter?

– Ingen kartläggning kring detta har gjorts i länet, så det kan vi tyvärr inte uttala oss om. Däremot ser vi efterfrågan hos aktörer i länet om att få veta mer om frågan. Nationellt sett har Östergötlands län gjort en kartläggning som lyfter fram att det fortfarande nationellt finns en rädsla och en osäkerhet hos yrkesgrupper och aktörer som möter barn och unga som är utsatta eller riskerar att utsättas.

Är detta ett nytt område att jobba med eller har det funnits åtgärder mot det tidigare?

– Sedan 2003 har regeringen tagit initiativ till insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Morden på Pela, Sara och Fadime ledde till att frågan uppmärksammades och omfattade politiska åtgärder vidtogs, säger Elin Schelin.