Rådet är VVS- och VA-industrins branschorganisation och enligt dem finns det 3 746 fastigheter i Flen med ett avlopp som inte är anslutet till kommunens avloppsnät.
Av de cirka 950 000 enskilda avlopp som finns i hela Sverige är 37 procent av dem undermåliga. Dessutom har 180 000 av dem bara slamavskiljning som rening vilket gör dem olagliga sedan 1969.
Vad kan kommunen göra?
‒Kommunpolitikerna har att följa upp det lokalt och kan inte skylla staten. Man ska ge i uppdrag till sina miljöinspektörer att kontrollera hur statusen ser ut och göra bedömningar på de avlopp som finns. De kan också underlätta att bevilja tillstånd, säger Anders Mårtensson, vd på VVS-Fabrikanternas Råd.
Rådet har låtit göra en enkätundersökning med alla kommuner i landet. Flen svarade att det under förra året beviljades tillstånd för 1,33 procent av de enskilda avloppen i kommunen. Givet detta skulle det ta 75 år för att komma till rätta med alla avlopp som inte håller godkänd standard.
Miljö- och energidepartementets förslag till nya regler med krav på nya enskilda avlopp är ute på remiss men Anders Mårtensson ser helst att kommunerna inte väntar.
‒Kommunerna vill inte göra fel och vi upplever att de avvaktar det hela. Vi vill att regelverket skyndas på men säger också att det inte finns någon anledning att vänta. Kontroller är bra, men det är viktigt att de gäller både nya och gamla avloppsanläggningar och om de ska ge önskad effekt är det också viktigt att de utförs med ett betydligt tätare intervall än vart tionde år, säger Mårtensson.
Per Almqvist är miljöinspektör på Flens kommun och i stort sett den enda som jobbar med avloppsfrågan.
‒Det blir inte direkt några nya inspektioner, jag håller nu på med uppföljningar av inventeringar gjorda i början av 90-talet och fokuserar på dem där man känner till att de är dåliga.
Enligt honom finns det snarare runt 2 800 enskilda avlopp i kommunen.
‒Målet på sikt är att få tillsyn på alla men det är svårt att hålla ett högre intervall och när man jobbar ensam finns det inte riktigt resurser till det, säger han.
Det är heller inte glasklart att ha enbart en slamavskiljare skulle bryta mot lagen.
‒Det är en tolkningsfråga, som regel är det underkänt med bara en slamavskiljare men det finns fall där det inte finns någon uppenbar risk för olägenhet, säger Per Almqvist som täcker många ärenden.
‒De mer avancerade minireningsverken som kräver betydligt mer skötsel och tillsynsarbete hoppas jag hinna med 25 i år, de är 150 i kommunen och då får de ett sex års intervall. De är viktiga att följa upp och 25 är ett rimligt antal. Sedan har vi också nya ansökningar som ska behandlas, ungefär en i veckan. Dessutom har vi tillsyn av de större reningsverken som har en årlig avgift.
Är fastighetsägarna medvetna om vad de behöver göra?
‒Oftast tycker jag man får en bra dialog, det är sällan man får någon som är helt ovetande, säger Per Almqvist.