Hela måndagens samhällslektionen ägnades åt att prata om kriget i Ukraina och Sveriges roll i det hela.
– Ska vi prata om Ukraina? Jag är på deras sida, ropar en elev uppsluppet på vägen in till veckans första samhällskunskapslektion.
Det är måndagseftermiddag och första skoldagen efter sportlovet på Prins Wilhelmgymnasiet. Ukrainakonflikten tycks inte ha lämnat någon oberörd och från bänkraderna lyfts fler och fler frågor medan den stimmiga raststämningen sluter sig i ett allvar.
– Min lärarroll är att försöka ge information som stämmer. Eleverna läser saker på internet som i vissa fall stämmer och i andra fall inte. Men samtidigt, vi vet ju inte än exakt vad som händer, jag har inte heller hunnit sätta mig in i det så djupt ännu, man får vara försiktig med att säga något kategoriskt, säger SO-läraren Timo Nortorp.
För honom var det ingen självklarhet att han skulle prata om kriget som rasar i Östeuropa.
– Om jag skulle säga något tvärsäkert skulle det kunna vara fel och farligt, ingen vet ju vad som kan hända. Samtidigt kan eleverna dra egna slutsatser eller lyssna på andra som är tvärsäkra om jag inte ger dem några svar, så det är också en fara.
Timo Nortorp försöker vara nog med att påpeka att han inte vet allting, och att det måste få lov att vara så, att vissa saker inte är helt klarlagda.
Varken gymnasiet eller skolverket har gått ut med någon officiell linje eller tillhandahållit information till lärare som Timo Nortorp, något han inte hade varit sen med att ta emot.
– Jag fick sitta och googla i morse, så det skulle vara välkommet, information som var trippelkollad så allt verkligen stämde.
En av eleverna med frågor och funderingar är Mohamed Sallat. Han minns sorgen han kände med det ukrainska folket och den förvåning som slog honom i torsdags morse.
Mohamed Sallat är rädd att Ryssland ska ta över Ukraina och sedan fortsätta till andra länder. "Jag tänker mycket på det, mest på kvällen när jag kollar nyheter", säger han.
– Jag trodde aldrig något sådant här skulle kunna hända, jag vet inte varför Putin vill kriga.
Mohamed Sallat vill mer än gärna förstå men säger att det är svårt. Dels för att konflikten bygger på så mycket historia – en historia som vecklade ut sig långt innan han själv var född. Och dels för att den oöverskådliga mängd information som dagligen växer fram på internet är långtifrån pålitlig.
– Det är svårt att hålla kolla på vad som är sant och inte sant, några säger att det är såhär, andra sådär. Så jag frågade mina vänner som pratar mycket om det, de sade vad som var rätt och fel, vilka som var fejkkanaler.
