Men han menar ocksÄ att det finns resultat i skolornas rapporter som Àr glÀdjande.
â Positivt Ă€r att vi kan se av redovisningarna att tidiga insatser ger resultat. VĂ€ldigt tydligt framkommer det i Flens grundskoleomrĂ„de F-5, Vi ser en klar förbĂ€ttring i mĂ„luppfyllelsen.
MÄlet Àr att alla elever i Ärskurs tre ska kunna lÀsa och skriva. Senaste lÀsÄret nÄdde 130 av 158 elever mÄlet. Martinsson tycker inte att 82 procent Àr bra nog men att skolorna Àr pÄ rÀtt vÀg.
PÄ Söderskolan Àr förbÀttringen tydlig. 88 procent av totalt 24 elever nÄdde mÄlet i lÀsning. à ret innan stannade resultatet pÄ 54 procent. FörbÀttringen ses som en följd av prioritering pÄ lÀsinlÀrning som görs i Äk Ärskurserna 1 och 2.
â Men det Ă€r ocksĂ„ frukten av förskolans tydliga fokus pĂ„ barnens tidiga sprĂ„kutveckling. ModersmĂ„lsstödet vill vi fĂ„ möjlighet att utöka. I Flens grundskolor finns tio - tolv sprĂ„k representerade.
I gÄr rapporterade Eskilstuna-Kuriren om Skolverkets sammanstÀllning av niornas betyg dÀr Flen ligger lÄgt. SvÄrast Àr tydligen matematik. 84 procent av niorna fick godkÀnt, engelska 88,6 procent och svenska/sv A 89,6 procent.
â Vi har för mĂ„nga elever som slutar nian med icke godkĂ€nda betyg, sĂ€ger Michael Martinsson. Det vi kan notera Ă€r att betygen inte faller. Men det kan vi inte vara nöjda med.
Barn som har behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det. Martinsson ser en tydlig förbÀttring sedan nÄgra Är i arbetet med att identifiera eleverna som behöver sÀrskilt stöd. Samtidigt tvingas han konstatera att behoven inte kan tÀckas fullt ut.
Ăven om det Ă€r viktigt att lĂ€ra sig nya saker i skolan finns andra vĂ€rden. Trygghet och trivsel.
En enkĂ€t bland yngre elever visar att de i huvudsak Ă€r nöjda. PĂ„ frĂ„gan âTrivs du i skolan?â var 4 högsta betyg. Barnens betyg: 3,6.
Ăven förĂ€ldrar ger bra betyg Ă„t sina barns skola. 7,27 Ă€r betyget pĂ„ en tiogradig skala nĂ€r förĂ€ldrarna ska bedöma skolans verksamhet i sin helhet.
NÄgot som glÀder Michael Martinsson Àr ocksÄ en ökad mÄluppfyllelse pÄ gymnasiet.
â Ett ökat antal fĂ„r slutbetyg. En viktig orsak Ă€r sannolikt tydligheten nĂ€r eleverna informeras om vad som förvĂ€ntas.
ĂndĂ„ har det genomsnittliga meritvĂ€rdet dalat nĂ„got. DĂ€rmed nĂ„ddes heller inte mĂ„let 2009 som sa att betygsmeritvĂ€rdet skulle öka
MÄlet Àr att alla eleverna ska klara kraven för slutbetyg. Framförallt Àr det pÄ yrkesförberedande programmen som för fÄ elever nÄr Ànda fram.