Bildextra: Här anländer de till studentbalen

Nervositet och förväntan hängde i luften när Katrineholms gymnasieelever hade studentbal på Hedenlunda slott i lördags. Det fanns mycket glädje men även vemod och osäkerhet inför framtiden.
Vid 16-tiden hade föräldrar och släktingar hunnit strömma till och bilar lastade med finklädda studenter körde upp framför byggnaden. Med en skinande eftermiddagssol, stora grönområden och ett läge vid vattnet var slottet en lämplig plats för en bal.
En av dem som tagit sig dit var Charlotte Söderström, som var där med sin pojkvän Niklas Bergström. Hon såg fram emot studenten men tyckte samtidigt att det kändes lite osäkert.
- Det är underbart men lite sorgligt också, faktiskt. Nu är man ju ute i vuxenlivet. Jag kommer att sakna gemenskapen i klassen men jag kommer att försöka hålla kontakten, sa hon.
För många innebär studentbalen stora förväntningar och en enorm mängd förberedelser. Håruppsättningar kan ta upp emot tre timmar att ordna och finkläder ska hinna köpas. För Therese Larsson hade det behövts det en specialbeställning från Kina för att ordna klänningen. Hon passade också på att fixa naglarna. När studentfestandet är över tänker hon flytta ifrån staden för att studera. Detsamma gällde hennes kompis Matea Cavka.
- Det är lite tråkigt att flytta ifrån familjen, man vet inte helt säkert hur det kommer att gå att bo själv, säger hon.
En som kanske inte hade haft så mycket tid att tänka på framtidsplanerna var Johan Skagerström. Som en av medlemmarna i balkommittén hade han däremot bättre koll än de flesta på förberedelserna inför dagen. Kommittén hade bland annat fixat med ljud och ljus, kollat upp specialkost och ordnat drycker.
-  I går jobbade jag åtta timmar här och tre timmar hemma. Vi ska ha toastmasters till middagen också, så att det blir lite mer strukturerat, berättar han.
De 257 studenterna fick sällan en lugn stund: det blev otaliga fotograferingar, kramar, skålar och ett och annat snedtramp med finskorna. För många var nervositeten påtaglig, både inför kvällen och inför framtiden. Så var däremot inte fallet för Theodor Eriksson, som kommer att plugga vidare till civilekonom.
- Nä, det känns bra. Inget om förlorad barndom och sånt där, det är bara skitsnack, sade han.