110 är en jämn och bra siffra, men IOGT-NTO:s ideellt och hårt arbetande cineastiska eldsjälar har inte tänkt fira. Det viktigaste är att Vingåker kan fortsätta att visa film på bio, tycker Karl-Erik Österman, en av dem som har kämpat för biografens fortsatta liv.
För nog har det varit en kamp. Dels för att publiken ska vilja stötta den lokala biografen och föredra den framför filmpalats med jätteutbud, dels för att Vingåkers bio inte ska bli omsprungen av tekniken. Det krävdes flera ansökningar hos Svenska filminstitutet om stöd till den digitala omställningen innan pengarna beviljades.
– Det blev tredje gången gillt, säger Karl-Erik Österman som minns tillbaka på den osäkra tiden med fasa.
Med hjälp av pengarna samt stöd från kommunen kunde IOGT-NTO i oktober 2013 övergå till digital filmvisning. Investeringen märktes också i antalet biobesök.
Men samtidigt som Vingåkers bio nu är en högst modern biograf är den också något av ett museum över en svunnen tid. Kaminen och pianot är borta sedan länge, men vid sidan av filmduken står en av de två filmprojektorer som tjänade länge och troget i det minimala maskinrummet. På läktaren står några av de gröna biostolarna som föregick de nuvarande, och bakom dem några av de allra första stolarna som i begynnelsen inte var klädda med tyg utan lär ha gett ordentlig träsmak. Så det var knappast någon som somnade under en filmvisning i 1900-talets början.
Foajén minner även den om gamla dar, och Karl-Erik Österman säger att den ska fräschas upp med ny färg. "Film är bäst på bio" fastslår en dekal ovanför biljettluckan och det är så sant som det är sagt, tycker Österman. Bion har tuffat på ordentligt sedan digitaliseringen, med riktiga publikmagneter som "En man som heter Ove" och "Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann". Nu har IOGT-NTO sagt tack och adjö för säsongen med den kritikerrosade "Djungelboken". I september är det på´t igen. De 110 åren firas genom att Vingåkersborna får fortsätta att ha nära till sin biograf.
– Så länge det finns folk fortsätter vi, säger Karl-Erik Österman.
– Vi har ingen tanke på något annat.