NÀr regionstyrelsen sammantrÀdde i slutet av mars var det egentligen tÀnkt att politikerna skulle besluta om att slÄ ihop kvinnoklinikerna i Nyköping och Eskilstuna/Katrineholm. Förslaget var att det skulle vara genomfört senast den 1 maj.
SÄ blev det inte. Efter omfattande protester frÄn personalen vid kvinnokliniken i Nyköping har beslutet bordlagts, alltsÄ skjutits fram, tvÄ gÄnger. Politikerna ville trÀffa de fackliga företrÀdarna för personalen för att höra deras synpunkter, innan de var redo att gÄ till beslut.
Den 24 april trÀffade företrÀdare för alla partier i regionfullmÀktige facken. Men mötet tycks inte ha rÀtat ut alla frÄgetecken.
FrÄn fackförbundens sida Àr man fortsatt emot en sammanslagning. Personalen befarar att vÄrdutbudet i Nyköping pÄ sikt skulle kunna utarmas, om klinikerna slogs samman. Men Àven om det inte skulle bli sÄ, ser lÀkarfackets representant Joline Asp inga vinster med en sammanslagning.
â Vi ser inte en enda fördel, sĂ€ger hon.
Ăven frĂ„n politiskt hĂ„ll verkar det rĂ„da tveksamhet kring om en sammanslagning Ă€r en bra idĂ©.
Monica Johansson (S), regionrÄd i opposition, sÀger att hon och hennes parti i nulÀget inte kommer att stÀlla sig bakom förslaget. Hon anser att det behövs ett bÀttre underlag för att kunna ta stÀllning.
â Det kommer vi absolut inte gĂ„ med pĂ„, det kommer inte att bli bra, helt enkelt, sĂ€ger hon om att godkĂ€nna förslaget sĂ„ som det ser ut nu.
Inte heller regionstyrelsens ordförande Christoffer Ăqvist (M) kĂ€nner sig redo för ett beslut, Ă€ven om han Ă€nnu inte kan redogöra exakt för vilket förslag han och styret ska gĂ„ fram med, nĂ€r Ă€rendet kommer tillbaka till regionstyrelsen den 21 maj.
â SĂ„ som Ă€rendet ser ut i dag sĂ„ kan vi inte bara besluta om ett bifall. Det behöver kompletteras, det behövs förmodligen mer utredningar och framför allt behövs det att personalen involveras betydligt mer i det hĂ€r, sĂ€ger han.
Hur kan det ha blivit sÄ hÀr, att man har gÄtt fram med ett underlag som inte varit riktig fullödigt?
â Det handlar vĂ€l mycket om att hĂ€r kanske inte cheferna och medarbetarna gick i takt med varandra, dĂ€r man frĂ„n chefshĂ„ll sĂ„g det som en smĂ€rre organisatorisk förĂ€ndring som inte har sĂ„ stor pĂ„verkan egentligen, medan man frĂ„n medarbetares hĂ„ll har en helt annan bild. Hade man haft en bĂ€ttre dialog frĂ„n början sĂ„ kanske det inte blivit sĂ„ som det har blivit, sĂ€ger Christoffer Ăqvist.