När landstingsfullmäktige inom kort klubbar budgeten för de närmaste åren ska politikerna också för första gången ta ställning till en tioårig investeringsplan.
Och det är inte några småsummor som ska investeras. Totalt handlar det om fyra miljarder, hälften av summan läggs på om- och nybyggnad av Mälarsjukhuset. En så genomgripande förändring har inte gjorts på sjukhuset sedan 1970-talet.
Det betyder också att landstinget nu tar ytterligare ett steg mot förverkligande av det dokument som presenterades förra hösten, där inriktningen för hela länets hälso- och sjukvård stakas ut. Även Nyköpings lasarett, Kullbergska sjukhuset och Karsudden får del av miljonerna, liksom länsmuseet.
Men den största delen av kakan går alltså till Mälarsjukhuset.
— Vi vänder på hela Mälarsjukhuset, säger Marianne Eriksson, sjukvårdskoordinator och den som håller i trådarna för det gigantiska planeringsarbetet.
Det innebär bland annat att sjukhuset får en ny huvudentré, på samma plats där det som i dag kallas Gamla entrén finns. Gamla entrén med tillhörande byggnad jämnas med marken och ersätts med en ny byggnad för akutmottagning, centraloperation, sterilcentral och vårdplatser.
— Det blir tre våningar med 50 vårdplatser på varje våningsplan och enbart enkelrum.
För att möjliggöra byggplanerna krävs stora omflyttningar på sjukhuset. En del är redan gjorda, men den stora omflyttningskarusellen tar fart när hela investeringsplanen klubbats.
— Men ingen verksamhet kommer att behöva ha ombyggnadsarbete i lokalerna under befintlig drift, understryker Marianne Eriksson.
Nu är det som sagt inte första gången landstingsledningen presenterat storstilade planer för Mälarsjukhuset. Planer som sedan fått skrotas eller skjutas upp för att pengarna inte räckt till.
Men i dag är läget annorlunda, försäkrar Åsa Kullgren.
— För det första har vi tagit ett samlat grepp för hela sjukvården i Sörmland, vi tittar inte bara på ett sjukhus i taget. Och när vi väl har börjat riva finns det ingen väg tillbaka. För det andra har vi en bättre ekonomi och en långsiktig plan för hur pengar årligen ska avsättas till byggprojekten. Och för det tredje råder det politisk enighet om planerna.