Misstankarna mot den 45-årige predikanten från al-Rahmanmoskén grundar sig bland annat på anklagelser från anhöriga till de fyra unga män, som 45-åringen ska ha försökt värva till IS. Genom den telefonavlyssning som inleddes för minst åtta månader sedan står det klart att han har haft flera kontakt med ungdomarna.
Det uppger 45-åringens egen försvarsadvokat Andreas Hahn i sitt överkagande av häktningsbeslutet.
Dokumentet, som hittats av journalister Örebrotidningen NA, innehåller den första konkreta beskrivningen av misstankarna mot 45-åringen.
När den 45-årige predikanten greps i början av juni gick Säpo ut med ett pressmeddelande och berättade att han misstänktes för terroristrekrytering. Värvningsföröken skulle ha genomförts i anslutning till 45-åringens arbete vid två moskéer i Eskilstuna och Örebro.
Åklagare Ronnie Jacobsson, som leder förundersökningen, har inte velat berätta mer än så.
– Vi förhör fler personer och arbetar som om det här vore vilken förundersökning som helst. Mycket mer än så kan jag inte säga, säger åklagaren till Eskilstuna-Kuriren.
45-åringen tror att det är konflikter inom Örebro moské som ligger bakom beskyllningarna mot honom.
Han förnekar att han skulle ha agerat rekryterare å IS, eftersom det strider mot hans tro, uppger advokaten i överklagandet av häktningsbeslutet.
– Min klient förnekar brott och han vill av det skälet inte vara häktad. Han är missnöjd med tingsrättens bedömning av det som anfördes vid häktningsförhandlingen, säger Andreas Hahn till NA.
45-åringen medger nu att han träffat tre av ungdomarna vid de föreläsningar han håller vid sidan av predikningarna.
Den fjärde känner han inte igen, säger han, med medger att de kan ha träffats eftersom föreläsningarna är öppna.
Enligt Säpo finns det bevis för att 45-åringen ringt upp den fjärde unga mannen från sin egen telefon. Det ska också finnas tio avlyssnade samtal, där 45-åringen diskuterar rekrytering till IS.
Inget av samtalen utgör något regelrätt värvningsförsök, enligt Andreas Hahns skrivelse till domstolen:
– I det islamiska samfundet diskuteras frågor om extremism i lika stor utsträckning som samhället i övrigt.